Daggkåpa är är ett samlingsnamn för en mängd småarter av släktet daggkåpor. Småarterna skiljs åt huvudsakligen baserat på bladens form.
Daggkåporna har små och oansenliga gulgröna blommor, med 8 små kalkblad i två kransar, Kronblad saknasd saknas. De har 4 ståndare och 1 kort stift.
Daggkåpan känns lätt igen på sina unikt formade veckade rosettblad, i dessas centrum samlas tidiga morgnar vattendroppar till en skimrande pärla. Dropparna bildas genom att bladen nattetid utsöndrar vatten, som växten tagit upp genom roten, s k guttation , som trots växtens namn inte är dagg.
Ståndarna är sterila, men obefruktade frön gror ändå, tack var jungfrufödsel som innebär att avkomman blir genetiskt identisk med moderplantan och att alla avkomlingar är en och samma individ.
Daggkåpa förekommer naturligt i Europa och på Grnland. Arten växer vilt på ängsmark. Vissa varianter odlas som prydnadsväxt i trädgårdar och bör då ha sol eller halvskugga i fuktig kalkhaltig jord.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.