Grodor och paddor skiljer sig främst åt genom att grodor framförallt hoppar fram medan paddor kryper fram. Dessutom är grodornas hud slätare och och fuktigare än hos paddorna. Dessutom har grodor inte stora, knölformiga parotidkörtlar (salivproducerande körtlar) mellan ögonen och öronen som paddorna har. Grodor saknar ytteröron, i stället sitter trumhinnan direkt på huden och är tydligt synlig hos de flesta grodor (till skillnad från paddorna, som har otydligare trumhinna). Hörseln är dock god hos båda, och påminner i frekvensomfång om människans. Hos grodor och paddor fångas högfekventa ljud upp diekt av trumhinnan, medan lågfreventa ljud skapar vibtationer i benstommen och därifrån skickas vidare till höselorganet.
Läs om världens giftigaste groddjur Gyllene kokoigiftgrodan
Både grodor och paddor tillhör familjen svanslösa groddjur (ynglen är svansförsedda, men svansen försvinner gradvis medan de utvecklas till vuxna individer). Förutom avsaknad av svans har svanslösa groddjur stämband, vilket svanslösa groddjur inte har.
Båda arterna förekommer i tropiska och tempererade områdenöver hela världen. I Europa hotas båda arterna främst av att de våtmarker där de lever fylls igen och på grund av trafikleder som ligger mellan deras olika reproduktions- och levnadsområden.
Läs om Salamander
Föda
Som vattenlevande yngel äter de alger, växtdelar och smådjur. När de förvandlats och påbörjat sitt landliv äter de maskar, sniglar och spindlar samt andra småkryp. De är dessutom själva omtyckta bytesdjur för en rad andra organismer. I vatten blir de ofta föda åt större insektslarver och på land äts de till exempel av olika smådäggdjur och fåglar. Groddjurens levnadssätt och fortplantning har anpassats efter en hög dödlighet i de lägre åldersklasserna. Under den årliga lekperioden producerar till exempels en åkergrodhona cirka 1 500 ägg. Av dessa överlever mellan fem och tio fram till vuxen ålder
Sverige
I Sverige förekommer det 8 arter grodor, vanlig groda, åkergroda, ätlig groda, långbensgroda, gölgroda, lövgroda, lökgroda och klockgroda. Det finns tre arter av paddor, vanlig padda, strandpadda samt grönfläckig padda. Dessutom en tredje art i grodfamiljen, salamander, som vi behandlar i en egen arikel. Samtliga är fridlysta.
Nyupptäckt art
2009 fann zoologer från bland annat Museum für Tierkunde en ny grodart i Anderna, Sydamerika. Grodan hittades på 3100 meters höjd i Peru. Arten är så liten att den kan sitta på en tumnagel och har fått namnet Noblella pygmaea. Till skillnad från de flesta andra grodarter är det färdigutvecklade små grodor som kommer ur äggen, inte grodyngel. Den lilla grodan är således helt anpassad till ett liv på land
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.