Många djurarter utvecklas genom ett larvstadium. Detta gäller till exempel till exempel insekter, groddjur, sjöpungar, tagghudingar och ål samt vissa vattenlevande snäckor. Larven skiljer sig oftast helt från de fullt utvecklade djuren. Jämför till exempel en fjärilslarv med en fjäril.
Vissa arter av larver kan till och med bli könsmogna utan att ha utvecklats till färdiga vuxna djur. Detta gäller till exempel för vissa vattensalamandrar.
Läs mer om insekter Sveriges största fjäril
Uppbygnad
Larvens kropp indelas vanligtvis i;
1. Huvud
2. Mellankropp (thorax)
3. Bakkropp (abdomen)
4. Segment
5. Analtagg
6. Analfot (längst bak) och bukfötter
7. Andningshål
8. Framben
9. Mundelar
Läs mer om insekter Trollslända
De larver som vi oftast ser ute i naturen är fjärilslarver. Larven utvecklas i ägget och kan efter några veckor ta sig ut genom att äta sig ur ägget. Som larv är dess främsta funktion att äta och växa till sig. Larvens hud varken växer eller tänjs därför måste den ömsa ”hud” flera gånger. När larven ömsat hud för sista gången övergår den till puppstadiet.
Många larver har, vad många uppfattar som en tagg och farlig. Detta är dock fel. Det är det så kallade analhornet, ibland kallad tappen eller snabeln. Denna är dock helt ofarlig och dessutom mjuk.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.