Mården är ett mellanstort rovdjur som finns i stort sett i hela Europa och i västra Asien. I Sverige återfinns den överallt utom på Gotland. Mården skall inte blandas ihop med mårdhund. som är ett hunddjur, mårdens närmsta släkting är sobel och bland djur förekommande Sverige grävling och utter. Alla inom familjen mårddjur har en lite krökt rygg som gör att deras gång ser lite rullande ut.
Läs om Vessla
En fullvuxen mård är 50 till 85 centimeter inklusive svans och vikten 1 till 2,2 kilo. Pälsen är brun till brungrå med en gulvit haklapp. På vintern täcks även fotsulorna av päls.
Födan består av gnagare, ekorre och hare, fågelägg, insekter och bär. Under sommaren hamstrar mården fågelägg för att äta senare. När det är ont om föda äter den även as. Den trivs bäst i gammalskog och även om den är en duktig klättrare föredrar den att röra sig på marken. Den undviker stora öppna ytor och områden med gott om räv. Mården är nattaktiv.
Läs om Iller
Mården är revirlevande och lever ensam inom sitt revir utom under parningsperioden. Mården kan ha flera bon, främst håligheter i träd, inom sitt revir, ofta också bon som övergivits av andra.
Fortplantningen sker i juni till augusti, varefter de två till sju ungarna föds i mars till maj. Ungarna är blinda de första sju veckorna efter födseln. Könsmognad nås vid cirka ett års ålder. Vilt levande blir mården cirka 10 år.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.

