Vesslan (Mustela nivalis) är Sveriges minsta rovdjur och den minsta arten i hela ordningen rovdjur. En vuxen vessla är 11,4–20,5 centimeter lång utan svans och väger 25–55 gram, ungefär som ett brev med några sidor i. Den hör till mårddjuren, finns i hela Sverige utom på Gotland och jagar sorkar och möss ända in i deras gångar. Vesslan är vilt som skyddas av jaktlagstiftningen och kan inte köpas som husdjur. Det mårddjur som säljs som husdjur är illern.
Kan man ha en vessla som husdjur?
Nej, i Sverige är vesslan vilt och saknar allmän jakttid, eftersom den inte finns med i bilaga 1 till jaktförordningen. Den får bara jagas för att förebygga skada. Bilaga 4 pekar ut två sådana fall: på gårdar och i trädgårdar (punkt 2) och inom 200 meter från en hönsgård eller en viltuppfödning (punkt 13). Att fånga en vessla levande räknas också som jakt. Den som vill hålla vilt i hägn behöver tillstånd från länsstyrelsen enligt 41 a § jaktförordningen, och någon tamform av vessla finns inte.
Vesslan klarar sig heller inte på foder ur påse. Den lever av färska smådjur, och när den blir skrämd tömmer den analkörtlarna, som innehåller illaluktande svavelföreningar.
Det mårddjur som säljs som husdjur är illern, det enda tama mårddjuret. Den har levt med människor i omkring 2 500 år. Hur man sköter en iller står i guiden iller som husdjur.
Vad är skillnaden mellan vessla, hermelin och iller?
Den största skillnaden är vikten. En vessla väger några tiotal gram, en hermelin några hundra gram och en tamiller mellan 0,7 och 2 kilo. Vessla och hermelin är vilda svenska arter. Illern härstammar från den vilda europeiska illern, Mustela putorius, och tämjdes för kaninjakt.
| Vessla | Hermelin | Tamiller | |
|---|---|---|---|
| Vetenskapligt namn | Mustela nivalis | Mustela erminea | Mustela furo |
| Kroppslängd | 11,4–20,5 cm | 16–29 cm | Runt 37 cm (50 cm med svans) |
| Vikt | 25–55 g | Honor upp till 150 g, hanar upp till 450 g | 0,7–2 kg |
| Svans | Kort, utan svart spets | 8–12 cm, alltid svart spets | Runt 13 cm |
| Vinterpäls | Helvit i norr, brun i söder | Vit med svart svansspets | Byter inte till vitt |
| Får hållas som husdjur | Nej, vilt utan allmän jakttid | Nej, vilt utan allmän jakttid | Ja |
Har du kaniner eller marsvin i utomhusbur? Mårddjur som hermelin och mink kan ta sig in i dåligt säkrade burar, så välj en stabil kaninbur för utomhusbruk med finmaskigt nät.
Hur skiljer man vessla från hermelin?
Säkrast är svansen: hermelinen har svart svansspets året om, också när resten av pälsen är vit på vintern, medan vesslans kortare svans saknar den svarta tofsen. Vesslan är dessutom mindre och rödbrun på ryggen, med en skarp och rak gräns mot den vita buken. Hermelinen är ljusare brun på sommaren och har gulvit undersida.
Hos hermelinen kan fosterutvecklingen pausa, så att det går upp till elva månader mellan parning och födsel. Vesslan har ingen sådan vila. Dess dräktighet tar 34–37 dagar, och i ett bra sorkår kan en hona hinna med flera kullar.
Hur stor är en vessla?
En vessla i Sverige är 11,4–20,5 centimeter lång utan svans och väger 25–55 gram. Hanarna är tydligt större än honorna. Kroppen är lång och smal med korta ben och fem tår med klor på varje fot, och huvudet är knappt bredare än halsen. Med den formen kan vesslan följa en sork rakt in i dess gång.
De minsta vesslorna lever i de svenska fjällen. Den formen kallas dvärgvessla (Mustela nivalis minuta), och ett uppmätt djur var 11,4 centimeter långt och vägde 25 gram, vilket gör dvärgvesslan till världens minsta rovdäggdjur. Den största av Sveriges mårddjur är järven, som toppar listan över Sveriges största mårddjur.
Var lever vesslan i Sverige?
Vesslan finns från Skånes åkerkanter till fjällen men är ovanligare än hermelinen. Den trivs där sorkarna är många: i stenmurar, dikesrenar, hyggen, ladugårdar och vedtravar. Oftast flyttar den in i ett sorkbo som den tömt på ägare. Ingången till ett vesslebo är bara runt 2,5 centimeter bred. Utanför Sverige sträcker sig utbredningen över Europa, norra Afrika, norra och mellersta Asien och delar av Nordamerika.
Antalet vesslor stiger och faller med sorkarna. När sorkstammen når en topp föds många kullar, och när sorkarna kraschar minskar vesslorna kraftigt. Lämlarna i fjällen är också sorkdjur och har liknande toppår, som vi beskriver i texten om fjällämmeln. På den svenska rödlistan klassas vesslan som livskraftig.
Vad äter en vessla?
Vesslan lever mest av sorkar och möss. Den tar också mullvadar, små fåglar, grodor och insekter. Längre norrut, där annan föda tryter, äter den av döda lämlar. Bytet dödas med ett bett i nacken. En så liten och smal kropp förlorar värme snabbt, och vesslan behöver i snitt 35 gram mat om dygnet, vilket är 30–35 procent av den egna vikten. På vintern jagar den under snötäcket, där sorkarna har sina gångar.
Hur förökar sig vesslan?
Efter 34–37 dagars dräktighet föds 1–7 ungar som väger omkring 1,5 gram styck, ungefär lika mycket som ett gem. De diar i minst 18 dagar, och efter knappt två månader är de lika långa som de vuxna men lättare. En hona kan bli könsmogen vid fyra månaders ålder, så en hona som föds på våren kan få en egen kull samma höst.
Utanför parningstiden lever vesslor ensamma. En dominant hanes revir överlappar ofta flera honors revir och reviren för underordnade hanar. Honor kan para sig året runt, men de flesta parar sig mellan våren och sensommaren.
Ugglor, andra rovfåglar och hermeliner tar vesslor, ungarna tas ibland av ormar, och rester av vesslor har hittats i rödrävars spillning. Få vilda vesslor blir gamla. Det äldsta kända djuret levde drygt nio år i fångenskap.
Varför blir vesslan vit på vintern?
I mellersta och norra Sverige och Norge byter vesslan till en helvit vinterpäls som döljer den i snön. Vinterhåren är ungefär fem millimeter längre än sommarhåren. Den vita vesslan kallas ibland snövessla, men det är samma art. Längre söderut, där snön inte ligger kvar, behåller många vesslor sin bruna päls hela året. Hermelinen byter också till vitt men behåller sin svarta svansspets.
Vanliga frågor om vessla
Vad är en vessla för djur?
Ett litet rovdjur i familjen mårddjur, samma familj som mård, grävling, utter, järv och iller. Mer om en större släkting finns i artikeln om mården.
Är vessla och hermelin samma djur?
Nej, de är två arter i samma släkte, Mustela. Hermelinen är större och har svart svansspets året om. Vesslan är mindre och saknar den svarta spetsen.
Är det bra med en vessla i trädgården?
Ja, för den som har problem med sork. En vessla äter omkring 35 gram om dygnet, motsvarande ungefär en sork om dagen, och den jagar dem inne i deras egna gångar.
Hur ser vesslans spillning ut?
Spillningen är tunn, mörk och ofta vriden, och den innehåller hår och små benbitar från sorkar och möss.
Fler svenska rekorddjur finns i samlingen Sveriges största.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.