Sveriges elva största nationalparker
Sverige har 30 olika nationalparker idag, och en del områden som i framtiden säkerligen kommer läggas till. Sverige var ett av de första länderna i världen att skapa nationalparker, och med all rätt då vi har så mycket fantastisk natur i vårt land.
I nationalparker är det förjudet att;
- skada, levande eller döda träd eller buskar inklusive att bryta kvistar
- plocka eller gräva upp växter, blommor, mossor, lavar och vedlevande svampar
- medföra okopplad hund eller annat husdjur
- skada eller störa djurlivet
- tälta eller sätta upp vindskydd, förutom på anvisad plats
- övernatta fler än tre nätter på samma plats
- elda inklusive att använda grill, förutom på anvisad plats
- parkera eller ställa upp husvagn eller husbil mellan klockan 00.00 och 06.00 förutom på anvisade platser
- placera ut skylt, affisch, markering, snitsel eller liknande
- rida, förutom på bilväg och parkeringsplats
- starta eller landa med drönare eller annat luftfartyg
- Detta är endast ett utdrag de kompletta reglerna finns på Naturvårdsverkets hemsida (sök på nationalparker regler)
#11 Abisko
Abisko nationalpark inrättades år 1909 och var tillsammans med åtta andra nationalparker i Sverige de första som inrättades i Europa. Syftet med nationalparken var ”att bevara ett område med högnordisk fjällnatur och som minnesmark för vetenskaplig forskning”. Dessutom var det tänkt att nationalparken skulle fungera som ett framstående turistområde. Abisko nationalpark omfattar 7 700 hektar, varav 3 900 hektar består av fjällbörkskog och 2 800 hektar av kalfjäll . Resterande är i huvudsak vattenareal och mindre exploaterade ytor.
Abiskoområdet är en av de solrikaste platserna i Sverige (dock inte den varmaste) och har dessutom den lägsta årsnederbörden i hela landet med cirka 300 mm per år.
Vad kan man uppleva i Abisko
I Abisko nationalpark kan du se norrsken, upptäcka vandringsleder, ta linbanan upp på fjället Njullá, besöka naturum Abisko, se blommande fjällängar, vackra virvlande forsar, Skandinaviens största fjällsjö, på sommaren uppleva dagsljus dygnet runt och på vintern åka hundspann.
#10 Stora Mosse
Stora mosse är södra Sveriges största mosse och ligger i Småland. Mossen sträcker sig över 78,5 kvadratkilometer och räknas som södra Sveriges största mosse.
Vad kan man uppleva i Stora mosse
I Store Mosse nationalpark kan du besöka naturum Store Mosse, åka skidor, vandra med snöskor på mossen, vandringsleder, sjöar, skogstrollens stig och ett rikt fågelliv som sträcker sig från småfåglar till örnar
#9 Färnebofjärden
Färnebofjärden ligger på gränsen mellan Uppsala län, Gävleborgs län, Dalarnas län och Västmanland. De fyra länen möts på den lilla ön Tjuvholmen som ligger i nationalparken.
Nationalparken är 10 100 hektar , varav 4 110 hektar vattenområde. Den inrättades 1998. Området är känt för det rika fågellivet samt speciella miljöer som älvängar, översvämningsmark, gammelskog och forsar, samt, något mer negativt för sin, stora rikedom av mygg.
#8 Sonfjället
Sonfjällets nationalpark, ligger i Härjedalen. Den upprättades för att skydda en del av den sydligaste fjällkedjan i Sverige. Ett litet område avsattes till nationalpark redan år 1909 och Sonfjället blev en av Europas första nationalparker. De två främsta skälen till att detta fjäll valdes ut var de lavrika fjällhedarna, samt för att skydda den enda spillran av vildren som då fanns i Sverige. 1989 utvidgades parken från 27 till 104 kvadratkilometer (10 400 hektar).
I stort sett oavsett var i Härjedalen man än befinner sig kan man se Sonfjällets silluett i horisonten. Björnen är områdets karaktärsart, den visar sig dock sällan, men man ser dess närvaro genom spillning, spår och urätna myrstackar. I området finns även lämmel, ren och älg, och ett rikt fågelliv.
#7 Pieljekaise
Pieljekaise nationalpark ligger i Arjeplogsfjällen, mellan Jäkkvik och Adolfström. Det högsta fjället, 1 138 meter över havet, är Pieljekaise, därav namnet. är ett lågfjällsområde med många småsjöar, björkskogar men också hedar och örtrika ängar. Syftet med Pieljekaise nationalpark är att bevara ett område med fjällbjörkskog i dess naturliga tillstånd.
I Pieljekaise nationalpark kan du beskåda utsikten från fjällen, botanisera bland blommor och örter, vandra eller ta en skidtur längs Kungsleden och finna spår från senaste istiden
#6 Fulufjället
Fulufjällets nationalpark är ett nästintill orört naturområde i södra delen av fjällkedjan. Här finns bland annat Njupeskärs vattenfall som är ett av de högsta i Sverige med sina 93 meter och har en fri fallhöjd på 70 meter.
Nationalparken invigdes 2002. Arealen är 38 500 hektar, varav två tredjedelar är kalfjäll och fjällhed. Den ligger i Särna, Dalarna
#5 Kosterhavet
Kosterhavets nationalpark består främst av vatten och undervattensmiljöer. Den är Sveriges första marina nationalpark och ligger i Strömstads och Tanums kommuner. Förutom ett stort vattenområde omfattar nationalparken även delar av Rossö och ett stort antal holmar och skär, framför allt i skärgården sydväst om Koster.
Under ytan finns västkustens alla typiska arter, plus ett stort antal arter som har sin största eller enda kända förekomst just här. Många av de sällsynta och unika arterna finns i Kosterfjordens djupränna, Kosterrännan. Den löper genom nationalparken från norr till söder och har ett största djup på 247 meter.
Kosterrännan har förbindelse med djupområdena i Skagerrak som fortsätter ända ut till Nordatlantens kontinentalbranter. Därifrån förs oceaniskt vatten med hög salthalt och låg temperatur in i Kosterfjorden. Det gör det möjligt för många djuphavsdjur att leva i Kosterhavet och helt nära kusten. Totalt finns cirka 12 000 arter i nationalparksområdet som ryms på en yta av ungefär 390 kvadratkilometer.
#4 Muddus
Muddus är Sveriges största skogliga nationalpark och är en del av världsarvet Laponia. Här kan du vandra genom gammelskogar och myrmarker där det finns myrholmar och myrsjöar. Här finns även lite mer dramatisk natur såsom branta klippraviner och det 42 meter höga Muddusfallet.
I Muddus finns även ett rikt fågel- och djurliv. Här kan du höra storlommen och se skogsfågel som tjädern, samt kanske även får se björn eller älg. Muddus är ett viktigt område för renen och renskötseln.
#3 Stora Sjöfallet
Liksom alla andra nationalparker i Laponia är Stora Sjöfallet enklast att nå från Jokkmokk eller Gällivare.
Vattenfallet Stora Sjöfallet ansågs vara ett av de mest magnifika i Europa men idag har det, på grund av dammbygge, bara undantagsvis ett någorlunda högt vattenflöde. Vattenfallet var det huvudsakliga skälet till att området avsattes som nationalpark 1909. På grund av att dammbygget förstörde nationalparkenshuvudsakliga syfte, har Stora Sjöfallets nationalparksstatus ifrågasatts.
#2 Sarek
I Sarek nationalpark ingår sex av Sveriges högsta fjäll och nästan hundra glaciärer. Sarek är en av få nationalparker i Sverige där det inte finns några bekvämligheter för besökarna, inga stugor, eller markerade leder.
Sarek nationalpark är känd för sitt djurliv, de stora älgarna och de många rovdjuren. De många glaciärerna rinner ut i Sareks pulsåder Ráhpaädno, som skapar fjällvärldens mest kända delta. Området är präglat av inlandsisen.
#1 Padjelanta
Padjelanta/Badjelánnda är Sveriges största nationalpark. Namnet är samiskt och betyder ”det övre landet”. Mjuka fjäll och stora sjöar omges av en fond av snöklädda fjäll; Sarek i öster och Sulidälbmá i väster tillsammans med de norska gränsfjällen. I Padjelanta/Badjelánnda nationalpark kan du bland annat vandra och botanisera bland fjällväxter, se Basseuksa, den heliga dörren, som är en av de mest kända samiska heliga platserna i Sverige.
Vi ger ytterligare en
Inte för att det är en av Sveriges största nationalparker, tvärtom en av de minsta, men för att artikelförfattaren av födsel och ohejdad vana är smålänning och för att den till skillnad från andra nationalparker har en stor betydelse i det svenska kulturarvet.
# 0 Blå Jungfrun
Blå Jungfrun är en ö belägen i Kalmarsund, närmre Öland, men tillhörande Oskarshamns kommun på fastlandet. Ön som har en högsta höjd av 86 meter skiljer sig från Öland genom att den består av granit, medan Öland i huvudsak består av kalksten. Det gjordes flera försök misslyckade försök att få ön till att bli en nationalpark och skydda den från den stenbrytning som pågick där. Slutligen lyckades man genom att övertala Torsten Kreuger att köpa ön 1925 han överlämnade ön till till staten och 1926 blev Blå Jungfrun Sveriges 12:te nationalpark.
Få i Sverige har kunnat undvika påskfirande med påskkärringar och berättelser om häxor. Förr hävdades det att häxor och påskkärringar på skärtorsdagen färdades, ofta på en kvast, till Blåkulla för att fira och ha orgier med djävulen. Blåkullas, ursprungliga namn var Blaakulla, känt från 1400-talets början. År 1507 benämns den parallellt även Jonffrwn. Som ett noanamn har jungfrun kommit att ersätta Blåkulla, som ansågs onödigt riskablet att uttala. För sjöfarare ansågs ön mycket farlig, som ett tillhåll för häxor, där man lätt drabbades av stormar. Genom en sammanblandning av de båda namnen kallas ön idag Blå Jungfrun.
På ön har hittats rester av bosättningar daterade till 7000 år före Kristus. Öns mest kända fornlämning är dock en odaterad stenlabyrint med diametern 18 meter. Troligtvis placerad där någon gång på 1700-talet.
Författaren och poeten Verner von Heidenstam vigdes i sitt andra äktenskap med Olga Wiberg på Blå Jungfrun den 28 juli 1896. Tanken var att de skulle vigas i grottan ”Kyrkan”, men sällskapet tog sig aldrig längre än till Lervik på nordsidan av ön, varför vigselakten hölls där. Inbjudna till bröllopet var de flesta av dåtidens kulturelit, bland annat träskulptören ”Döderhultaren” från Oskarshamn. Han kom iklädd, de för bröllop något udda skodonen, gummistövlar, vilket väckte viss uppmärksamhet. På frågan varför han valt detta skodon hävdas han ha svarat. ” Jag beträder aldrig en jungfru utan gummi”.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.