Valhajen är den största av hajarterna och likaså världens största haj / fisk. Normalt blir den cirka 10 meter, men individer på 12,5 meter har uppmätts. Valhajen är ofarlig för människan då den lever av i huvudsak zooplankton vid ytan som mestadels består av hoppkräftor och fiskägg. Ibland ingår mindre eller större fiskar också i födan såsom makrill, sardiner ansjovis och mindre tonfiskar.
Artikelförfattaren har själv snorklat i ett stim bestående av ett tiotal valhajar utanför Cebu, Filipinerna. Gruppen började komma till platsen och fiskarna på orten började mata dem. Valhajarna började komma tillbaka ungefär samma tid varje dag. Befolkningen insåg att det här kanske de kunde slå mynt av och började erbjuda hugade snorklare att skjutsa ut dem de cirka femtio metrarna till var de brukade infinna sig. Vid mitt besök uppmanades jag att inte simma för nära. Även om de var ofarliga kunde en snärt av bakkroppen få förödande konsekvenser. Tyvärr hade de inte lyckats förmedla samma information till valhajarna. Därför stod en ambulans standby på land. Jag fick dock inga skador. Projektet på Cebu har kritiserats för att det förändrar valhajens naturliga beteende.
Läs mer om hajar Hajar
Valhajen kan dyka till ett djup av 1 930 meter, det är inte fastställt varför de går ned på så stora djup men man tror att det beror på brist av föda i de ytligare områdena.
Honorna är könsmogna när de uppnår en längd av 438 till 562 centimeter. Äggen kläcks ini honans kropp och hon föder sedan runt 300 levande ungar per kull och år. Ungarna är när de föds. Livslängden för valhajar är upp till 80 år.
Fångst
Valhaj fångas främst för fenornas och köttets skull, men även för tillverkning av hajleverolja. Brosk från valhaj används också inom traditionell medicin.
Valhajen anses som en starkt hotad art av IUNC.
Läs mer om hajar Tigerhajar
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.