Katt

Katten är ett relativt litet, smygjagande rovdjur i familjen kattdjur och ett vanligt sällskapsdjur i stora delar av världen. 

Det vanligaste sättet för katten att kommunicera med människor är att jama. Hur mycket eller lite en katt jamar varierar mellan individer. En katt kan jama på olika sätt och därigenom förmedla olika budskap. En vanlig orsak till att en tamkatt jamar är att den ber om något, till exempel att få mat eller att få gå ut. Den kan också jama när den vill hälsa på någon. Det går att särskilja kattens olika läten och förstå vilket budskap den vill förmedla. Katter kan även morra och fräsa för att skrämma bort fiender eller rivaler, eller visa starkt missnöje.

Katten använder sin svans till att hålla balansen. Svansen kan också förmedla kattens sinnesstämning; en svans som står upp eller hänger löst nedåt innebär i allmänhet att katten känner sig tillfreds eller glad, medan en svans som häftigt piskar fram och tillbaka indikerar att katten är arg eller spänd inför ett förestående anfall mot något byte. Om svansen pendlar långsammare betyder det att katten är ambivalent, det vill säga pendlar mellan två olika starka känslor – till exempel kelsjuka och önskan att vara ifred. Om katten blir skrämd kan håren, speciellt på svansen, ställas rakt ut, så att katten verkar större.

När katten är vänligt inställd blinkar den lätt med ögonen eller sluter dem. Är den vaksam, rädd eller i konflikt spärrar den upp ögonen. Att stirra någon i ögonen kan i vissa situationer vara en aggressiv signal från kattens sida.

Pupillernas storlek anpassas automatiskt efter ljuset, men kan även uttrycka humör. Är katten arg eller irriterad får den smala pupiller och är den upphetsad eller rädd får den fullt vidgade pupiller. När kattens pupiller plötsligt blir smalare vid kelande är det en signal om att den fått nog och vill vara ifred.

Kattens öron sänder också ut signaler till andra djur och till människor. Tätt bakåtstrukna öron tyder på stark aggression eller rädsla, särskilt om katten fräser. Uppåtriktade tyder på uppmärksamhet åt det håll de är riktade.

Beträffande kattens spinnande råder tveksamhet. Hittills har man inte lyckats beskriva exakt hur det fungerar. En teori är att katten signalerar att den är ofarlig. Katten kan nämligen spinna även när den mår riktigt dåligt, till exempel hos veterinären när den har riktigt ont, inte bara när den är lycklig. Katter kan använda spinnandet för att lugna sig själva eller varandra. En annan teori fokuserar på den läkande effekten i vävnad och ökningen i bentäthet av vibrarionerna som uppkommer vid kattens spinnande.

Katten kan slicka en person som den gillar i samband med kelande. Om den har fått nog kan den ta tag med tänderna, och ibland bita till. När den får syn på ett byte (exempelvis en fågel eller en fluga) kan den smacka och skrapa med tänderna som om den redan har fångat bytet och är i full färd med att äta upp det.

Om katten är glad och vill kela, kan den trampa med tassarna. Den kan även trycka till med klorna när man kelar med den. Det är ett medfött beteende. På det sättet stimulerar kattungen modern att släppa till mjölken. När katten vill försvara sig eller är missnöjd, kan den istället fälla ut klorna och klösa för att markera. Att katten vässar klorna är en del av det naturliga beteendet, men det kan även ske destruktivt för att signalera otrygghet.

Är katten skrämd lägger den morrhåren bakåt, detsamma gör den vid slagsmål för att skydda morrhåren. Om katten är nyfiken vinklar den morrhåren framåt.

En katt kan ofta känna igen sin ägares ljud, såsom fotsteg och rsten. Den kan ofta avläsa sinnesstämnongar och förstå om något inte är som det ska, exempelvis vid bestraffning. En katt kan minnas länge om en person behandlat den väl eller illa.

Katten ser sex gånger bättre än en människa i mörker, men är liksom vi blinda i totalmörker. En huskattt sover ofta uppemot 16 timmar per dygn. Ungefär 3/4 av den tiden är det fråga om lätt sömn, och katten kan då lätt vakna av till exempel kvittret från en fågel. Den kan springa upp till 50 kilometer i timmen, men bara under korta spurter. En katt kan ofta göra vertikala hopp, från stillasittande, på upp till 2 meter.

En katt som släpps upp-och-ner-vänd i vila kan snabbt vrida sig i luften för att säkert landa på tassarna. Eftersom katten då inte har något rörelsemängdmoment i början av fallet, och den enda yttre kraften på katten är tyngdkraften, innebär detta att rörelsemängdsmomentet är konstant noll under hela fallet. Förenklat kan förloppet beskrivas som så att katten börjar med att dra in framtassarna intill kroppen medan bakbenen spretar ut så mycket som möjligt, vilket medför att masströghetsmomentet blir högre för bakkroppen än framkroppen. Detta tillåter katten att vrida den främre delen av kroppen 180 grader, medan bakkroppen bara vrids cirka 5 grader i motsatt riktning. Katten gör sedan vice versa för att få bakkroppen på rätt köl, och till slut finjusteras landningen med hjälp av svansen. Hela denna manöver sker på omkring 0,15 sekunder. När katten sedan når marken, upptas rörelseenergin i ett komplex av muskler och ben, som fungerar fjädrande och naturligt dämpande, så att katten inte skadas utan oftast kan klara fritt fall på mer än fem meter oskadd.

Katter blir könsmogna vid omkring 9–10 månaders ålder. Detta varierar dock kraftigt, bland annat beroende på ras och kön. Honorna blir normalt könsmogna tidigare än hanarna. Honorna löper normalt under tidig vår och sensommar, men särskilt innekatter kan löpa när som helst på året. Ägglossning sker först under parningen. Dräktigheten varar 63 till 68 dygn, med 65 dygn som medelvärde. et vanligaste man kan se om en katt är dräktig på är att den blir tjockare (magen växer) och att spenarna blir större. Dräktiga katthonor behöver mer mat eftersom näringsintaget också ska täcka ungarnas behov.En kull kattungar som diar sin mor.

Efter att mamman varit dräktig i drygt 9 veckor är det dags för födseln.

Ungstadiet

Kattungarna föds både blinda och döva. De öppnar ögon och öron först mellan 1 och 2 veckor efter födseln.

Under de första tre veckorna är kattungarna oförmögna att reglera sin kroppstemperatur. De föds i en temperatur på mindre än 27 ^OC  och kan dö av exponering för kyla om de inte hålls varma av sin mor.

Moderns mjölk är mycket viktig för kattungar eftersom den innehåller näring som de behöver för en god tillväxt. Denna mjölk överför antikroppar till kattungarna, vilket hjälper till att skydda dem mot infektionssjukdomar.

Medan kattungarna diar spinner de vanligtvis på samma gång och brukar även trampa med ena tassen, vilket möjligen kan påverka diandet. Även i vuxen ålder kan en katt spinna och trampa växelvis med tassarna i samband med välbefinnande.

Kattungar utvecklas mycket snabbt från cirka två veckors ålder fram till deras sjunde vecka. Deras koordination och styrka förbättras. De leker med sina kullkamrater och börjar utforska världen utanför boet. De lär sig att tvätta sig själva samt leka jakt- och smyglekar för att träna sin medfödda förmåga som rovdjur.

När de är cirka 4 veckor börjar kattungarna äta fast föda och avvänjningen inleds oftast i samband med det. Kattungar lever i första hand på fast föda efter avvänjningen men vanligtvis kan de fortsätta att dia ända tills de är 10 veckor.

Kattungar är oftast lekfulla och uthålliga när de är 6-15 veckor. En kull kattungar består oftast av 2-5 kattungar. Under de första veckorna i livet behöver kattungarna vård av sin mamma, de behöver dia för att få näring och överleva. Innan kattungarna lär sig att tvätta sig själva är det mammans uppgift. Kattungar är mycket sociala djur och tillbringar större delen av sin tid med att leka och interagera med andra kattungar i samma kull.