Älgen hörs mest under brunsten i slutet av september och början av oktober. Tjuren grymtar i korta, dova stötar som jägare skriver ”oää” eller ”oooåh”. Kon svarar med ett utdraget, klagande stön som kan hålla i flera sekunder. Kalven har ett eget ljust pip som den använder för att hitta sin mamma. Resten av året är älgen ett tystlåtet djur, och ofta är det bara stegen och kvistarna som knäcks som avslöjar den.
| Älgens läten i korthet | |
|---|---|
| Art | Älg (Alces alces) |
| Tjurens brunstläte | Korta, djupa grymtningar i serier, hörs upp till 500 meter |
| Kons brunstläte | Utdraget, stönande och klagande lockläte |
| Kalvens läte | Ljust pip och gnäll när den söker kon |
| När hörs älgen mest? | Brunsten, slutet av september till mitten av oktober |
| Brunstens topp | Flest parningar runt månadsskiftet september–oktober (SLU) |
| Vikt | Tjur 380–540 kg, ko 270–360 kg |
Hur låter en älgtjur?
En älgtjur i brunst grymtar. Lätet är kort, lågt och dämpat, en stöt luft från djupt nere i bröstet. Varje grymtning varar en sekund eller två, och tjuren upprepar dem i serier medan han går. På engelska kallas lätet croak. Jakt & Jägare skriver att tjurens läten kan påminna om en hunds.
Grymtningarna bär upp till 500 meter i stilla väder, så de är signaler på medellångt håll. Tjuren talar om var han är när han närmar sig en ko och varnar samtidigt andra tjurar. Brunsten tar hårt på honom. I cirka två veckor slutar han nästan helt att äta och vandrar i stället omkring, lyssnar och vädrar efter brunstiga kor.
Hur låter en älgko?
Kons brunstläte är ljusare än tjurens grymtning och mycket längre än en enskild stöt från honom. Det börjar lågt, stiger och drar ut i ett klagande, nasalt ”yyaaaahhh”. Den som hör det för första gången i skymningen tänker sällan på en älg.
Kon har bråttom, och det förklarar lätet. Enligt SLU är en älgko mottaglig för parning under ungefär ett dygn. Blir hon inte dräktig då brunstar hon i regel om efter cirka tre veckor, men det gäller bara några få procent av korna. Hon måste få en tjur till sig vid rätt tillfälle, och lätet talar om för tjurarna i området att det är dags. Äldre kor brunstar först, redan i slutet av september. Unga kvigor kommer sist, ibland så sent som i november.
Utanför brunsten har kon ett lågmält kontaktläte som hon använder mot kalven och andra älgar i närheten. Brunstlätet är enligt Jakt & Jägare en kortare, tunnare och mer klagande variant av just kontaktlätet. Jämfört med tjurens grymtning är det alltså långt, men jämfört med hennes vardagsläte är det kort.
Vilket läte har en älgkalv?
Kalven piper. Lätet är ljust, gnälligt och mycket svagare än de vuxnas, och det hörs när kalven har tappat bort kon eller är hungrig. En nyfödd kalv väger runt 15 kilo och föds i maj eller juni. Till hösten har den vuxit till 120–150 kilo, men rösten är fortfarande tunn. Kon och kalven går tillsammans i ett år, tills kon jagar bort kalven inför nästa kalvning.
Vad är det som smäller och skrapar i skogen på hösten?
Ofta är det en älgtjur som slår hornen mot buskar och sly. När han drar dem genom en enbuske eller slår mot en ung tall låter det som någon som piskar skogen med en kvast, avbrutet av torra knäppar när grenar bryts. Kronhjort, dovhjort och rådjursbock gör samma sak, så ljudet ensamt säger inte vilken art det är.
Hornen växer under sommaren inuti en luddig hud som kallas basthud. Inför brunsten dör den, tjuren fejar bort den mot träd och buskar, och i september är hornen rena. Under brunsten blir hornslagen ett sätt att visa styrka. Kommer två jämnstora tjurar på varandra kan det sluta i hornstrid, med dova smällar när skovlarna slår ihop.
Tjuren sparkar också upp brunstgropar. SLU beskriver dem som kvadratmeterstora gropar som tjuren urinerar i och sedan rullar sig i. Hittar du en upptrampad, starkt luktande grop i ett skogsbryn i oktober har en tjur varit där nyligen.
Vilka läten har älgen? Tabell över kön, tid och betydelse
| Läte | Vem | Tid på året | Betydelse |
|---|---|---|---|
| Korta, djupa grymtningar i serier (”oää”) | Tjur | Brunsten, slutet av september–oktober | Söker kor, talar om var han är, varnar andra tjurar |
| Utdraget, klagande stön (”yyaaahh”) | Ko | Brunsten, slutet av september–oktober, kvigor ibland in i november | Hon är brunstig och kallar på en tjur |
| Lågmält kontaktläte | Ko | Utanför brunsten, mest när hon har kalv | Håller ihop ko och kalv |
| Ljust pip och gnäll | Kalv | Från födseln i maj–juni | Söker kon, är hungrig eller ensam |
| Hornslag och skrap mot buskar | Tjur | Före och under brunsten | Fejar bort bast, visar styrka, utmanar rivaler |
Hur härmar jägare älgkons läte?
Med händerna, rösten och ofta en lur av björknäver. Metoden kallas lockjakt, och Jakt & Jägare beskriver grundtekniken så här: kupa händerna som en tratt framför munnen, håll för näsborrarna med pekfingrarna och pressa fram ett utdraget ”aaaaa” från mellangärdet. Det stängda näset ger det nasala, klagande ljudet. Lockaren börjar svagt och höjer volymen för varje serie.
En van lockare når enligt tidningen en bra bit över en kilometer med bara händerna i öppen terräng, och en tratt på 40 eller 50 centimeter ökar räckvidden ytterligare. Efter lockningen sitter jägaren tyst en kvart. Tålamod krävs: ibland kommer tjuren direkt, andra gånger dröjer han i flera timmar efter att lockandet tagit slut.
Tjuren går också att härma. Gunnar Sundh från Ludvika säger till tidningen Land att han grymtar fyra till fem ”oä” i taget, ungefär en gång i minuten, och han kallar 26–28 september för de magiska datumen för älglock i Dalarna. Längre norrut kommer brunsten senare. Jakt & Jägare beskriver dessutom en hemmabyggd ”älgviolin” för att härma tjuren: ett platt skosnöre av läder trätt genom ett hål i botten på en konservburk.
När används älglock under jakten?
Mest i början av jaktsäsongen, medan brunsten pågår. Hösten 2026 startade älgjakten den 8 oktober i större delen av södra och mellersta Sverige. I norra Sverige och delar av Värmland, Dalarna och Gävleborg började den redan 1 september. I Jämtland och Västerbotten gjordes ett brunstuppehåll 26 september–9 oktober. Där jakten startar 8 oktober har de magiska lockdatumen i slutet av september alltså redan passerat, och lockarna får nöja sig med brunstens senare del.
Vilka djur kan man förväxla med älgen?
Kronhjorten är den vanligaste förväxlingen i södra Sverige, eftersom den brunstar under samma höst. Kronhjortens hjort vrålar, ett långt och kraftigt bröl som hörs betydligt längre än älgtjurens grymtning och som upprepas i långa serier. Dovhjorten grymtar också, men dess brunst ligger senare, i slutet av oktober och in i november. Läs mer om hjortarnas brunst på sidan om hjort.
Ett djupt grymtande i mörkret kan också vara vildsvin. Vildsvinens grymtningar är mer ihållande och blandas med smackande, frustningar och gälla skrik från kultingarna. Jämför med vildsvinens läten. Ett kort, hest skall kommer oftast från ett rådjur. Älgen skäller inte.
Ibland hör man en älg bara på stegen. En stor tjur väger över ett halvt ton, och kroppen knäcker kvistar och plaskar på myren. På Lars Edenius inspelning XC961008 från Djäkneböle utanför Umeå, gjord en augustikväll 2021, passerar en älgko mikrofonen och det som hörs är andning, steg och knäppande klövar. Älgen är Sveriges största landdjur. Fler stora arter finns i listan över Sveriges största djur.
Vanliga frågor om älgens läten
Låter älgen på natten?
Ja. Under brunsten grymtar tjurar och lockar kor både dag och natt. Den första inspelningen ovan, av en tjur i Vindeln, startade klockan elva på kvällen.
Hur långt hörs en älg?
Tjurens grymtningar hörs upp till 500 meter. En van jägare som härmar kons lockläte med kupade händer når enligt Jakt & Jägare en bra bit över en kilometer i öppen terräng, och längre med en tratt.
Är älgen tyst resten av året?
Nästan. Utanför brunsten hörs främst kons lågmälda kontaktläte och kalvens pip, och båda hörs bara på nära håll.
Är det farligt att gå nära en grymtande älgtjur?
Håll avstånd. En tjur i brunst är stressad, äter knappt och letar efter rivaler, och han kan gå till anfall om han känner sig hotad. Detsamma gäller en ko med kalv. Backa lugnt undan och ge djuret en tydlig väg bort.

Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.






















