Det finns cirka 20 000 olika sorters arter av bin och de finns på alla kontinenter utom på Antarktis. I Sverige finns det cirka 300 olika arter, men när vi pratar om bin är det oftast honungsbin vi avser, därför kommer vi här, i huvudsak, att beskriva dem.
Bin lever av nektar och pollen och spelar därmed en stor roll för blommande växters pollinering och därmed för människors vegetabiliska del av födan. Nektarn tjänar huvudsakligen som energikälla medan pollenet ger protein och andra näringsämnen. Det mesta pollenet används som mat till larverna. Många arter av bin lever solitärt, det vill säga ensamma, medan till exempel honungsbiet som är den art som människor mest nyttjar för honungsproduktion (även det östasiatiska biet och det gaddlösa biet nyttjas till viss del för honungsproduktion). är samhällsbyggande.
Liksom alla steklar har bin två vingpar. Bland samhällsbyggande bin har varje individ sin specifika uppgift. Högst upp i hierarkin finns drottningen, enbart en och vars uppgift är att lägga ägg, samt skapa fremon (ett ämne som påverkar andra individers beteende), drönare, vilket är hannar. Deras enda uppgift är att para sig med drottningen. Det kan finnas tusentals drönare i ett bisamhälle. arbetsbin som är honor som inte kan para sig. Arbetsbina är indelade i ett antal olika grupper, städare, yngelmatare, vaxkaksbyggare och väktare. Sista perioden av sitt liv ägnar sig arbetsbina helt åt insamling av föda, nektar (som omvandlas till honung), pollen och vatten. Det kan finnas upp till 70 000 arbetsbin i ett bisamhälle.
>Lär mer om Sveriges insekter Giftiga spindlar i Sverige
Ålder
Bidrottningen kan bli 4 – 5 år. Drönarna kastas ut ur boet på sensommaren och överlever sedan inte så länge. De arbetsbin som föds sent på sommaren klarar sig upp till 8 månader och är de som på våren bygger upp samhället på nytt.
Lär mer om Sveriges insekter Myra
Bistick
De flesta biarter har en gadd att försvara sig med. Den är egentligen en omvandlad äggläggare, som förlorat sin ursprungliga användning, därmed är det bara drottningen och arbetsbina som kan stickas. Gadden är försedd med kraftiga hullingar, vilka gör att den inte kan dras tillbaka efter ett stick i stället fastnar den och gadden samt en del av bakkroppen slits bort när biet flyger iväg. Biet kommer straxt efter sticket att dö av sina skador. Gadden kommer att fortsätta pumpa ner gift i sticksåret. Hos honungsbina skickar gadden dessutom ut doftämnen i luften som larmar de andra i bisamhället och får även dem att gå till anfall.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för “blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem “äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.
