Jordnöt

Jordnöten (Arachis hypogaea) är en ettårig ärtväxt som blommar ovanför jorden men mognar under den. När den gula blomman är befruktad växer ett skaft ut från fruktanlaget, böjer sig mot marken och trycker ner det 2,5–5 centimeter i jorden. Där sväller det till en balja med oftast två frön, de som vi kallar jordnötter. Botaniskt är de baljväxtfrön och närmare släkt med ärter och bönor än med hasselnötter. Artnamnet hypogaea är grekiska och betyder ”under jorden”.

Hur växer jordnötter?

Jordnöten börjar som en vanlig planta ovan jord och lägger sina frukter i marken först efter blomningen. Plantan blir 30–50 centimeter hög, antingen upprätt eller krypande, och bladen består av fyra småblad i två par. Blommorna sitter en och en i bladvecken, är gula till orange med rödaktiga nerver och bara 1–1,5 centimeter stora.

Varje blomma lever en dag. Den pollinerar sig själv, så plantan klarar sig utan bin. Längst ner på fruktämnet växer sedan ett kort skaft fram, en gynofor, på engelska kallad ”peg”. Den syns en vecka efter pollineringen och sträcker sig nedåt som en tråd. Omkring 8–12 dagar efter pollineringen har den nått 2,5–5 centimeter ner i jorden.

Under markytan lägger sig spetsen vågrätt och börjar svälla. Av den blir en rynkig, nätmönstrad balja som är 3–7 centimeter lång och innehåller ett till fyra frön, oftast två. Ett skaft som aldrig når ner i jorden ger ingen nöt. Därför vill jordnöten ha lucker, sandig jord som spetsen kan tränga igenom. I hård lerjord fastnar skaften på vägen ner.

Botaniker kallar fenomenet geokarpi, att frukten mognar i jorden. Samma sak gör jordbönan (Vigna subterranea), en afrikansk baljväxt som också gömmer sina baljor under markytan. På jordnötens rötter sitter små knölar med bakterier som binder kväve ur luften i jorden och gör det till näring åt plantan. Samma samarbete finns hos andra ärtväxter, som brytbönor och gökärt. Så länge knölarna bildas ger kvävegödsel liten eller ingen skördeökning.

Fakta om jordnöt

Var växer jordnötter?

Jordnötter växer i varma länder runt hela jorden, men mest i Kina och Indien. Arten finns inte längre vild. Den uppstod i Sydamerika öster om Anderna, när två vilda Arachis-arter korsades, och de äldsta baljor arkeologer har hittat är omkring 7 600 år gamla. Europeiska handelsmän spred den sedan till tropiska och subtropiska trakter över hela världen. I dag skördar Kina mer än en tredjedel av världens jordnötter.

Kina och Indien skördar tillsammans 29,5 miljoner ton, 54 procent av världens jordnötter. Nigeria, USA och Sudan står för ytterligare 8,4 miljoner ton, drygt 15 procent. Resten fördelas på resten av Afrika, Asien och Sydamerika. Plantan klarar sig på 350 millimeter regn under säsongen men ger bäst skörd med minst 500 millimeter. Frost tål den inte alls.

Kan man odla jordnötter i Sverige?

Ja, i växthus, uterum eller stor kruka på en solig och skyddad plats. På friland är den svenska sommaren för kort och för sval. De krypande sorterna behöver 120–150 dagar från sådd till skörd. De upprätta, som räknas till underarten fastigiata, är klara efter 90–130 dagar och har lättare att hinna mogna här.

1. Välj råa jordnötter. Köp fröer från en fröfirma eller råa, orostade nötter i skalet. Rostade och saltade nötter gror inte, eftersom värmen dödar groddanlaget.
2. Förkultivera inomhus på våren. Ta fram fröna ur skalet men låt det tunna röda fröskalet sitta kvar och sätt dem 2–3 centimeter djupt i varm såjord.
3. Plantera om i en bred kruka. Blomskaften borrar sig ner runt plantan, så bredden är viktigare än djupet.
4. Ge den lucker, sandig jord. Blanda in grov sand i planteringsjorden så att skaften tar sig igenom. Vattna jämnt och låt aldrig jorden torka ut under blomningen, då plantan lägger sina baljor.
5. Skörda när plantan gulnar. Gräv upp hela plantan och låt baljorna torka på den innan du plockar dem. På odlingsfälten vänds plantorna upp och ner och får ligga i 3–4 dagar, och under den tiden sjunker baljornas fukthalt till knappt en tredjedel.

Vad innehåller jordnötter?

Jordnötter består till hälften av fett och till en fjärdedel av protein. Hundra gram råa jordnötter innehåller 570 kilokalorier, 25 gram protein, 48 gram fett och 9 gram fibrer. Rostade landar på omkring 600 kilokalorier, eftersom de förlorar vatten i ugnen. Det mesta av fettet är omättat: 24 gram enkelomättat och 16 gram fleromättat per 100 gram. Fettet pressas till jordnötsolja, som tål hög värme och är vanlig i asiatisk matlagning. Jordnötter är också en av de bästa källorna till niacin (vitamin B₃). 100 gram ger 12,9 milligram, 81 procent av det amerikanska referensvärdet för dagligt intag.

Varför är jordnötsallergi så allvarlig?

Jordnötsallergi ger ofta kraftigare reaktioner än andra födoämnesallergier och kan utlösa anafylaxi, en livshotande allergisk chock. En svårt allergisk person kan vid ett obehandlat anfall dö av så lite som en fjärdedels jordnöt. Många flygbolag har därför slutat servera jordnötter ombord. Omkring 1,4–2 procent av befolkningen i Europa och USA är allergiska mot jordnötter.

Eftersom jordnöten är en baljväxt betyder nötallergi inte automatiskt jordnötsallergi, och tvärtom. Den som är allergisk behöver ändå läsa innehållsförteckningar noga. Jordnötter eller spår av dem finns ofta i choklad, nötblandningar, chilinötter, müsli, frukostflingor och asiatiska såser.

Vanliga frågor om jordnötter

Är jordnöten en nöt?

Nej. Hasselnötter och valnötter är äkta nötter med hårt skal som växer på buskar och träd. Jordnöten är ett frö som ligger i en balja, och plantan hör till samma familj som klöver, lupin och ärter.

Växer jordnötter på träd?

Nej. Jordnöten är en låg ört, och baljorna ligger samlade i jorden runt plantans fot. När bonden drar upp en planta hänger nötterna i klasar under den.

Kan man plantera jordnötter från affären?

Bara om de är råa och orostade. Säkrast är fröer från en fröfirma, eftersom de är sorterade för att gro.

När är jordnötterna mogna?

När bladen börjar gulna och vissna. Då har baljorna hunnit fyllas, och plantan grävs upp med rötter och allt.

Fler växter hittar du bland våra artiklar om växter, till exempel kaffe, ett annat frö vi oftast bara ser rostat.

Pär Svensson

Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.