Generellt kan man säga att de mindre arterna kallas måsar och de större trutar. Dräkt är de oftast vit och grå med inslag av svart. Sommardräkten skiljer sig ofta från vinterdräkten, Som ungfåglar är de grå- och brunspräckliga. Att känna igen fåglarna i vuxen fjäderdräkt är ofta inte så svårt, eftersom de har bestämda kombinationer av mantelfärg, storlek, näbb och benfärg, etc. Att skilja på de olika gråspräckliga ungfåglarna kräver däremot mycket träning.
Läs om Gräsand
Måsar och trutar ruggar två gånger om året. En vårruggning där bara huvud- och kroppsfjädrar byts ut och en höstruggning där huvud-, kropps-, stjärt- och vingfjädrar byts. Man brukar dela in måsar i tre kategorier beroende på hur många år det tar för dem att nå adult dräkt.
Två åldersklasser
Arterna inom denna kategori anlägger adult dräkt ett drygt år sedan de har kläckts, dvs. på sitt andra levnadsår. Inom denna kategori finns de flesta mindre måsar som exempelvis skrattmösen. Det innebär att man bara kan se två olika åldersklasser av dessa fåglar vid en specifik tidpunkt på året, dvs 1:a årets fåglar och adulta. (Undantaget är i juli – augusti, då man förutom de två åldersklasserna också kan se precis flygfärdiga ungar.
Läs om Albatross
Arterna inom denna kategori anlägger adult dräkt efter drygt två år sedan de har kläckts, dvs. på deras tredje levnadsår. Inom denna kategori finns de medelstora måsarna och är kan se precis flygfärdiga juveniler.) dvärgmåsen. Detta innebär att man kan se tre olika åldersklasser av dessa fåglar vid en specifik tidpunkt på året, dvs 1.a årets fåglar, 2.a årets fåglar och adulta. (Undantaget är i juli – augusti då man förutom de tre åldersklasserna också kan se precis flygfärdiga juveniler.)
Nästa årsklass anlägger vuxendräkt efter drygt tre år sedan de har kläckts, dvs. på deras fjärde levnadsår. Inom denna kategori finns alla trutarna. Ett exempel är havstruten. Detta innebär att man kan se fyra olika åldersklasser av dessa fåglar vid en specifik tidpunkt på året, dvs 1:a årets fåglar, 2:a årets fåglar, 3:e årets fåglar och adulta. (Undantaget är i juli – augusti då man förutom de fyra åldersklasserna också kan se precis flygfärdiga juveniler.)
Häckning
De är i allmänhet sociala och under häcktiden förenar de sig vanligen i stora skaror. De häckar gärna kolonivis och de lägger ett till fyra ägg i ett bo ofta placerat direkt på marken. Båda könen ruvar. Ungarna blir snabbt flygfärdiga men matas länge av sina föräldrar.
Föda[redigera | redigera wikitext]
Arterna inom familjen är alla uthålliga flygare. De vilar sig ofta på vattenytan, men är inte skickliga simmare och har vanligtvis inte förmåga att dyka under vattenytan eller att störtdyka. De större arterna är utpräglade rovfåglar. Måsar är annars allsidiga i sin kost och många arter har anpassat sig till människan och lever på soptippar och inne i städer. Annars äter de fisk, kräftdjur, kadaver, insekter, och andra fåglars ungar och ägg. Vissa arter som exempelvis ismåsen kan även äta större djurs Föda
Arterna inom familjen är alla uthålliga flygare. De vilar sig ofta på vattenytan, men är inte skickliga simmare och har vanligtvis inte förmåga att dyka under vattenytan eller att störtdyka. De större arterna är utpräglade rovfåglar. Måsar är annars allsidiga i sin kost och många arter har anpassat sig till människan och lever på soptippar och inne i städer. Annars äter de fisk, kräftdjur, kadaver, insekter, och andra fåglars ungar och ägg. Vissa arter som exempelvis ismåsen kan även äta större djurs avföring. Måsar och trutar ses ofta på nyplöjda åkrar och betesfält där de främst äter daggmask.