Tranan (Grus grus) är en stor, grå och långbent flyttfågel som häckar i nästan hela Sverige. Den kommer tillbaka i mars och april, syns i tusental vid Hornborgasjön och lämnar landet igen i september och oktober. Med sina 115–130 centimeter från näbb till stjärt hör den till Sveriges största fåglar. Bland Sveriges fåglar är det få som hörs lika långt.
Omskriven och utbyggd 13 oktober 2026. Sidan var tidigare tom och har nu fått faktatabell, uppgifter om flytt, häckning och föda samt det aktuella rekordet vid Hornborgasjön.
Fakta om tranan
| Vetenskapligt namn | Grus grus |
|---|---|
| Familj | Tranor (Gruidae), ordningen tran- och rallfåglar |
| Längd | 115–130 cm |
| Vingbredd | 200–230 cm |
| Vikt | 4–6 kg, hanen något större än honan |
| Föda | Allätare: växtdelar, säd, maskar, sniglar, insekter, grodor och smågnagare |
| Kullstorlek | Oftast två ägg, ruvas i 27–31 dygn |
| I Sverige | Häckar i hela landet utom fjällen, mars/april till september/oktober |
| Livsmiljö | Myrar, mossar, kärr och skogssjöar; rastar på öppna åkrar |
| Vinterkvarter | Främst Spanien (Extremadura) och Nordafrika |
| Rödlistan 2020 | Livskraftig (LC) |
| IUCN | Livskraftig (LC) |
Hur ser en trana ut?
En vuxen trana är askgrå med svart och vit teckning på huvud och hals och en röd fläck på hjässan. Det röda är bar hud, inte fjädrar, och fågeln kan göra fläcken större och mer lysande när den är upphetsad. Vingpennorna är svarta. Den buskiga ”stjärten” som hänger bakåt över ryggen består av förlängda armpennor, medan den riktiga stjärten är ganska kort.
Ser du en rostbrun trana på sommaren är den inte sjuk. Många tranor gnider in ryggfjädrarna med rödaktig, järnhaltig jord inför ruvningen. Den bruna tonen gör dem svårare att upptäcka på boet bland myrens vissna gräs. Färgen bleknar efterhand men kan synas en bra bit in på hösten.
Hur låter tranan?
Tranan har ett högt, nasalt och trumpetande rop som hörs på flera kilometers håll. Det skorrande ”krroo-krroo” är ofta det första vårtecknet man lägger märke till, långt innan fåglarna syns. Paren ropar gärna tillsammans i duett, och flockar som flyttar håller kontakten med samma läten medan de flyger i V-formation eller långa snedställda linjer. Tranans trumpetande finns också med i vår översikt över djurläten, där du kan slå upp andra ljud i svensk natur efter årstid.
När kommer tranorna till Sverige?
Tranorna kommer till Sverige i mars och april. Fåglar från södra Sverige övervintrar oftast i sydvästra Spanien, där omkring 75 000 tranor samlas i regionen Extremadura från slutet av oktober till februari. Tranor som häckar längre norrut övervintrar i och kring Tunisien. Själva resan tar ungefär tre veckor. På hösten lämnar de Sverige i september och oktober, och då ses stora flockar som rastar på skördade åkrar.
Varför dansar tranorna vid Hornborgasjön?
Tranorna dansar som en del av parbildningen. De bugar, hoppar, slår med vingarna och kastar strån i luften, och dansen stärker banden mellan fåglar som redan är par eller håller på att bli det. Hornborgasjön i Västergötland är den mest kända rastplatsen. Där vilar och äter tranorna i några veckor på våren innan de drar vidare till häckningsplatser i mellersta och norra Sverige och i Norge.
Tranorna vid sjön räknas varje dag under säsongen. Vårrekordet är 27 300 tranor på en och samma dag, den 3 april 2019, enligt Hornborga.com. Våren 2026 kom toppen den 30 mars med 16 700 fåglar. Tranorna rastar vid sjön även på hösten, och höstrekordet är 24 300 tranor den 25 september 2023.
Var häckar tranan och hur många ungar får den?
Tranan häckar på myrar, mossar och i kärr, ofta i ostörda skogstrakter. Boet är en låg hög av mossa, gräs och kvistar direkt på marken. Honan lägger oftast två ägg som båda föräldrarna ruvar i 27–31 dygn. Ungarna lämnar boet tidigt men kan inte flyga förrän efter 65–70 dygn, och under hela den tiden tar båda föräldrarna hand om dem. Tranan får bara en kull per år och är mycket vaksam och skygg vid boet.
Vad äter tranor?
Tranor äter både växter och djur. Under flytten och vintern dominerar växtföda som spillsäd, rötter, frön och skott, och i Spanien äter de mycket ekollon. På häckningsplatsen behöver ungarna protein, och då äter familjen maskar, sniglar, insekter, grodor, ödlor och små gnagare. Vid Hornborgasjön sprids korn på fälten om kvällarna för att hålla tranorna borta från böndernas grödor. Det går åt ungefär 150 ton korn under en säsong, enligt Hornborga.com.
Är tranan hotad?
Nej, tranan är klassad som livskraftig (LC) i den svenska rödlistan 2020 och globalt hos IUCN. År 2005 uppskattades den svenska stammen till 15 000–20 000 par, och sedan 1990-talet har tranan ökat markant enligt BirdLife Sverige. Under tidigare århundraden försvann tranan som häckfågel från flera länder i södra och västra Europa, främst för att våtmarkerna dikades ut.
Hur skiljer man en trana från en häger?
Titta på halsen när fågeln flyger. Tranan flyger med halsen rakt utsträckt framåt, medan en häger drar in halsen i en S-form mot kroppen. Tranan är också större och tyngre, har den röda hjässfläcken och den buskiga bakdelen. Carl von Linné placerade tranan bland hägrarna i släktet Ardea, men i dag vet man att de två inte är nära släkt.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.