Världens farligaste manet är kubmaneten Chironex fleckeri, som lever i havet runt norra Australien och Sydostasien. Ett enda djur bär gift nog att döda omkring 60 vuxna människor, och den som får många meter bränntrådar över kroppen kan dö inom två till fem minuter. I Australien finns minst 64 dödsfall registrerade mellan 1884 och 2021. Blåsmaneten, som den här sidan tidigare utsåg till etta, gör mycket ont men dödar sällan.
Vilken är världens farligaste manet?
Kubmaneten Chironex fleckeri är den manet som har dödat flest människor. På engelska kallas den sea wasp eller box jellyfish, och namnet kubmanet kommer av klockans form: den är fyrkantig som en låda. Klockan är oftast runt 16 centimeter bred men kan bli 35 centimeter. Från vart och ett av de fyra hörnen hänger upp till 15 bränntrådar. När maneten jagar sträcks trådarna ut till omkring tre meter, och när den simmar drar den ihop dem till ett par decimeter.
Trådarna är täckta av nässelceller, små kapslar som skjuter ut en hullingförsedd harpun med gift när något nuddar dem. Giftet gör hål i kroppens celler så att kalium läcker ut i blodet, och höga kaliumhalter kan få hjärtat att stanna. Ungefär tre meter tråd mot huden räcker för en dödlig dos hos en vuxen.
Kubmaneten simmar aktivt i stället för att driva med strömmen, och den har 24 ögon fördelade på fyra grupper. Den lever längs Australiens norra kust, från Exmouth i väster till Agnes Water i Queensland, och vidare upp mot Filippinerna, Malaysia, Singapore och Vietnam.
Under den varma årstiden badar folk i norra Queensland innanför nät som spärrar ute maneterna, många i heltäckande stingerdräkter. Vid stränderna står flaskor med ättika. Ättika med 4–6 procent ättiksyra gör att de nässelceller som ännu inte avfyrats slutar fungera för gott, så att mer gift inte pumpas in medan trådarna tas bort. Fler djur att se upp med på samma kust finns i listan över farliga djur i Australien.
Hur farlig är irukandjimaneten?
Irukandji är en kubmanet med en klocka på 1–3 centimeter, och den kan skicka en vuxen människa till intensivvården. Den mest kända arten, Carukia barnesi, har en klocka på 12 gånger 30 millimeter och fyra bränntrådar på 5–50 centimeter. Till skillnad från de flesta maneter har den nässelceller även på själva klockan, och den är så genomskinlig att den nästan inte syns i vattnet.
Själva sticket känns ofta som ett myggbett. Det farliga kommer efteråt. Inom 5–120 minuter, i snitt efter en halvtimme, kan den drabbade få det som kallas irukandjisyndrom: svår smärta i rygg, muskler, bröst och mage, huvudvärk, kraftiga svettningar, kräkningar, ångest, skenande puls och mycket högt blodtryck. I svåra fall samlas vätska i lungorna. Symtomen brukar gå över på 4–30 timmar, men det kan ta upp till två veckor innan den drabbade är helt återställd. Det finns inget motgift, så sjukvården behandlar smärtan med starka opioider och försöker hålla blodtryck och hjärta stabila.
Namnet gav läkaren Hugo Flecker syndromet 1952, efter aboriginfolket irukandji som bor vid Palm Cove norr om Cairns. Vilket djur som låg bakom var länge ett mysterium. I början av 1960-talet lät läkaren Jack Barnes i Cairns maneten bränna honom själv, hans nioårige son och en livräddare, och alla tre blev sjuka. Arten fick hans namn. Två dödsfall i Australien räknas till irukandji, och i dag är minst åtta olika småkubmaneter kända för att kunna ge syndromet.
Är blåsmaneten farlig?
Blåsmaneten gör mycket ont men dödar sällan människor, och bara ett fåtal dödsfall finns beskrivna i världen. Ett annat svenskt namn är portugisisk örlogsman, efter engelskans Portuguese man o’ war. Det uppblåsta seglet påminde sjömän om ett portugisiskt krigsfartyg under fulla segel. Vetenskapligt heter den Physalia physalis.
Blåsmaneten är ingen äkta manet utan en koloni av många små djur, så kallade zooider, som alla har vuxit fram ur ett och samma befruktade ägg. Varje zooid har sin uppgift: en del fångar byten, andra smälter maten och andra sköter fortplantningen. Tillsammans fungerar de som ett djur. Flytblåsan kan bli över 30 centimeter lång och bärs av gas, och under den hänger bränntrådar som oftast är omkring tio meter men kan bli över 30 meter.
Den driver med vinden i Atlanten, Indiska oceanen och Stilla havet. En del individer har seglet vridet åt vänster och andra åt höger, så att de seglar åt olika håll och inte hela beståndet blåser upp på samma strand. I Australien, där den kallas bluebottle, räknar man med upp till 10 000 brännskador från blåsmaneter varje sommar. Bränntrådarna fortsätter att bränna även när djuret ligger dött på stranden. Karettsköldpaddan äter dem utan problem, eftersom huden är för tjock för nässelcellerna.
Farliga maneter i jämförelse
| Art | Var den lever | Storlek | Hur farlig |
|---|---|---|---|
| Kubmanet (Chironex fleckeri) | Norra Australien, Sydostasien | Klocka upp till 35 cm, trådar cirka 3 m | Minst 64 dödsfall i Australien 1884–2021 |
| Irukandji (Carukia barnesi m.fl.) | Australien | Klocka 12 × 30 mm, trådar 5–50 cm | Irukandjisyndrom, två dödsfall i Australien |
| Blåsmanet (Physalia physalis) | Varma delar av Atlanten, Indiska oceanen och Stilla havet | Flytblåsa upp till 30 cm, trådar oftast 10 m | Mycket smärtsam, dödsfall sällsynta |
| Röd brännmanet (Cyanea capillata) | Västkusten och sydvästra Östersjön | Oftast 50–60 cm i Sverige, ibland 1 m på hösten | Svider och gör ont |
| Blå brännmanet (Cyanea lamarckii) | Västkusten | Sällan över 15 cm | Svider |
| Kompassmanet (Chrysaora hysoscella) | Västkusten | Cirka 20 cm | Svider |
| Öronmanet (Aurelia aurita) | Hela svenska kusten | Oftast 15–20 cm, upp till 40 cm | Bränns inte |
Vilka maneter i Sverige bränns?
I svenska hav är det röd brännmanet, blå brännmanet och kompassmanet som bränns. Ingen av dem är livsfarlig för en frisk person, men röd brännmanet kan ge ordentligt ont. Den vanligaste maneten längs kusten, öronmaneten, bränns inte alls. Den känns igen på de fyra ringarna mitt på den genomskinliga klockan. Kubmaneter och blåsmaneter förekommer inte i svenska vatten.
Röd brännmanet (Cyanea capillata) är klarröd till mörklila, små exemplar mer orange, och har åtta knippen med 65–150 bränntrådar i varje. De första dyker upp i Bohuslän redan i slutet av maj, utanför Halland kring midsommar och i Öresund en bit in i juli. Under badsäsongen är de flesta 50–60 centimeter breda, men på hösten hittar man ibland exemplar på en meter. Trådarna kan bli flera meter långa och bränna en simmare som aldrig såg själva maneten. Avslitna trådbitar som flyter fritt i vattnet bränns också.
Samma art är också världens största manet. Det största exemplaret som har mätts upp hittades utanför Massachusetts på 1800-talet och hade en klocka på 2,1 meter och bränntrådar på omkring 36 meter, längre än en blåval. I Arthur Conan Doyles novell Lejonmanen från 1926 är det en röd brännmanet som Sherlock Holmes avslöjar som mördaren.
Vad gör man om man blir bränd av en manet?
Skölj bort bränntrådarna med havsvatten. 1177 avråder från kranvatten, eftersom sötvatten kan få fler nässelceller att släppa sitt gift. Trådar som sitter kvar skrapar du bort med något styvt, till exempel ett betalkort, eller drar av med bred tejp som silvertejp. Gnugga aldrig med handduk, för då brister fler nässelceller.
Mot smärtan fungerar receptfria tabletter med paracetamol eller ibuprofen. Salva med lidokain bedövar huden en aning, och kräm med hydrokortison dämpar klådan. Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning direkt om du fått manetgift i ögonen, om huden blir kraftigt röd, svullen och öm över ett stort område, eller om du får feber och känner dig sjuk. Ring 1177 för rådgivning, eller +46 771-11 77 00 från utlandet.
Utomlands gäller andra regler. 1177 råder alla som bränts av en manet utomlands att genast söka vård. I Australien är ättika förstahandsbehandling vid kubmanetsting, och bränns du av en blåsmanet rekommenderas varmt vatten på omkring 45 grader i 20 minuter. Fler giftiga arter, från ormar till snäckor, finns på sidan om världens giftigaste djur.
Vanliga frågor om farliga maneter
Kan man dö av en manet i Sverige?
Ingen av de maneter som lever i svenska vatten är dödlig för en frisk människa. Röd brännmanet bränns värst, men skadorna stannar vid smärta och brännsår i huden.
Är blåsmaneten världens farligaste manet?
Nej. Kubmaneten Chironex fleckeri har dödat betydligt fler människor, minst 64 bara i Australien.
Vilken är världens största manet?
Röd brännmanet, samma art som finns längs svenska västkusten. Rekordexemplaret hade en klocka på 2,1 meter och bränntrådar på omkring 36 meter.
Vilken är den giftigaste maneten?
Kubmaneten Chironex fleckeri. De små irukandjimaneterna har starkt gift för sin storlek, men de bär betydligt mindre av det.
Ska man hälla ättika på en manetbrännskada?
Ättika används vid kubmanetsting i tropiska vatten, där den hindrar de nässelceller som inte har avfyrats från att släppa mer gift. 1177:s råd för svenska maneter nämner inte ättika. Där gäller att skölja med havsvatten och skrapa bort trådarna. Vid blåsmanet rekommenderas i Australien varmt vatten i stället.
Läs mer om andra djur som kan skada människor på sidan om farliga och giftiga djur, eller se vad som gör maneter så märkliga i udda fakta om maneter.
Edvin Berggren är en skribenterna på hemsidan. Edvin är stolt husse över de två Pomchi-hundarna Basse och Gurra. (Pomeranian-Chihuahuamix) Förutom hundar och djur är Edvin även passionerad av internetmarknadsföring. Det rimmar därför väldigt bra att Edvin har fått möjlighet att arbeta med både djur och internet här på lurvigt.se
Edvin är också en djurrättsaktivist och vegan som brinner för djurättsfrågan.