Haj förknippas alltid med dåliga saker och när filmhistoriens mest kända skräckfilm, Hajen, gick upp på biograferna 1975 gav det verkligen eko. Det var folk som blev så rädda att de inte ens vågade bada i badkaret längre.
Här skall vi berätta lite om vad slags fisk haj egentligen är och förhoppningsvis ge en mer rättvis bild än den som spridits.
Ett av världens äldsta djur
Man har hittat delar av hajar som har daterats tillbaka till den period som kallas devon, den inträffade för ungefär 419 – 359 miljoner år sedan. 3000 – 4000 olika hajarter har identifierats, men de flesta av dem finns inte längre. De runt 450 hajarter som finns idag har sin härstamning från juraperioden för cirka 150 miljoner år sedan.
Hajar finns i alla oceaner och närliggande hav
Till och med längs svenska kuster finns det ett 15-tal arter, varav en, brugd, ibland även upptäckts i Östersjön. Bli inte orolig nu, ingen av dessa arter anfaller människor ens om de blir provocerade.
Olika hajarter har utvecklat både olika livsstil och födointag. Det finns hajarter som lever nära kusterna, arter som lever ute på öppet hav, arter som lever i djuphavet (där det är så djupt att solljuset inte tränger ner) och hajarter som är bottenlevande. Vissa hajarter är allätare, medan andra lever på plankton.
Läs mer om hajar Tigerhaj
Hajar har ett sjätte sinne
Förutom de fem sinnen som människor har (syn, hörsel, känsel, lukt och smak) kan hajar även känna av elektriska signaler. Alla levande varelser utsänder elektriska signaler (människan dock så små mängder att en haj måste vara inom en meter för att kunna uppfatta dem). Hajen använder det här sinnet för att kunna spåra ett byte även under dåliga siktförhållanden. Det finns teorier som menar att det elektriska sinnet också används för navigation.
Storlek
Av de 450 arter man i dag känner till blir cirka 300 inte mer än max en meter. 50 arter blir mellan 1 och 1,5 meter, 50 av arterna blir 1,5–3 meter och 25 arter blir över 3 meter. De minsta arterna blir inte mer än högst 17 centimeter.
Ingen simblåsa
Haj är en broskfisk, det vill säga att den inte har ett skelett av ben. Den har heller ingen simblåsa, vilket gör att den obönhörligen sjunker mot botten så fort den slutar simma. Flera hajarter har heller ingen aktiv andning, vilket också det gör att de måste vara i rörelse. Skall de till exempel sova måste de hitta en botten där det råder vattenströmmar som tillför dem syre även om de är stilla.
Hajar och människor
Hajar fångas i första hand för köttets skull. Enligt Internationella naturvårdsunionen, fångas över 100 miljoner hajar per år enbart vid hajfensfiske. Hajfenor anses vara en delikatess i Asien. Vid hajfensfiske fångas hajen varefter fenorna skärs av och kroppen kastas tillbaka i havet. Där en långdragen och plågsam död väntar. I Europa fiskas haj till största del för köttets skull. Många restauranger har hajkött på menyn. Fisket av haj har lett till att många arter nu är utrotningshotade. Detta har fått många att reagera, vilket till exempel i Sverige bland annat lett till att framförallt kött från pigghaj säljs under dolda namn som nordsjöål, vilket är en omskrivning för pigghaj. Detta sker trots att pigghajen är globalt rödlistad som utrotningshotad. Även andra delar av hajen används till viss del. Hajlever för framställning av hajleverolja och hudvårdsprodukter. Skinnet från större hajar används i vissa fall inom modeindustrin.
Om vi vänder på det hela och i stället frågar oss hur stort hot utgör hajen för människan blir svaret minimalt. Så vitt man vet finns det tio hajarter som oprovocerat har anfallit människor och av dessa är det bevisligen bara fyra arter, vithaj, tigerhaj, tjurhaj och årfenshaj som har dödat människor. Även om man befinner sig i ett hajrikt område är det statistiskt sett större risk att man dör av solsting eller något annat när man ligger på stranden än av ett hajanfall när man badar.
Det förs ofta diskussioner mellan forskare varför ett fåtal hajar attackerar människor. Forskare Leonard Compagno anser att man istället skall vända på frågeställningen. Med tanke på det låga antalet attacker och de många miljoner människor som är i haven varje dag tycker Leonard att den stora frågan är, varför attackerar hajar oss så sällan?
Hajen är på den högsta nivån i den marina näringslivskedjan och viktig för att den marina miljön skall kunna bibehållas och bevaras för framtiden.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.