Vithajen tillhör familjen hårbrandshajar och är jordens största nu levande rovfisk, samt tredje största hajarten. Den lever i subtropiska vatten och både på grunda och djupa vatten, dock sällan djupare än 500 meter. Den kan genom tre olika värmesystem variera sin kroppstemperatur. Den “ställer alltid in den” så att kroppstemperaturen är varmare än vattnet. Det ökar dess förmåga att simma snabbare. Eftersom det är tre separerade värmesystem kan vithajen också justera till olika temperaturer på olika områden av kroppen. Dessa områden är, runt hjärnan, vid simmusklerna och runt de främre delarna av inre organ.
Vithajen blir normalt 3,5-5 meter (honorna blir störst), men individer på 6,5 meter har uppmätts. Den största vikt som noterats är 1208 kilo. Födan består i huvudsak av fisk och marina däggdjur. Åldersmässigt kan vithajen bli upp till 70 år.
Det antas att vithaj till största del är ensamlevande, även om de har en social hierarki.
Är vithajen världens farligaste haj
Det beror på hur man ser det. Tittar man på anfall mot människor per år så verkar det så, men sedan har vi det här med orsak och verkan. Beror det på att vithajar är mer benägna att angripa människor eller att människor och vithaj, av olika skäl föredrar att vistas i samma vattenområde. Eller för att beskriva det på ett annat sätt. Det är statistiskt bevisat att antalet hajanfall sjunker drastiskt mellan klockan 12 och 1 på dagen. Beror det på att hajarna av någon anledning tar en paus då eller att människor föredrar att lämna badet för att gå och äta då? Svaret kan synas självklart, men man vet faktiskt inte.
Om vi i stället ser till hajanfall som lett till människors död kommer vithajen först på tredjeplats. Slagen både av Tjurhaj och Tigerhaj.
Oavsett var man befinner sig är risken för att bli anfallen av en vithaj eller någon annan hajart ytterst liten.
Bestånd
Vithajen anses för närvarande inte som utrotningshotad, men står på observationslistan vilket innebär en risk för utrotning.
Jakt på vithaj förekommer främst för kött, fenor och som ren troféjakt. Många vithajar möter också sitt öde som
Ålder
Vithajen kan bli upp till 75 år. Honorna blir dock könsmogna väldigt sent, runt 35 års ålder. Hon föder normalt runt 10 ungar, men så mycket som 35 har förekommit. Ungarna föds levande och kan simma samt jaga på egen hand direkt efter födseln.
Vithajen kan bli upp till 75 år gammal. Honorna blir dock könsmogna väldigt sent, runt 30 års ålder. Hon föder normalt runt 10 ungar per år, men så mycket som 35 har förekommit. Ungarna föds levande och kan simma samt jaga på egen hand direkt efter födseln. De flesta ungar överlever på grund av sin längd vid födseln, cirka 1,5 meter, vilket är mer ön de flesta rovfiskars. En fullvuxen vithaj äter cirka 2 ton per år.
Läs mer om hajar Valhaj
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för “blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem “äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.
