Havsörnen är Sveriges största rovfågel, med upp till 2,4 meter mellan vingspetsarna. Den är en av 18 rovfåglar som häckar i landet: örnar, glador, vråkar, hökar, kärrhökar, fiskgjuse och falkar. Minst av dem är stenfalken, som inte blir mycket större än en trast. Ugglorna räknas inte som rovfåglar, så berguven hamnar utanför listan trots sin storlek.
Vilken är Sveriges största rovfågel?
Havsörnen är störst, med en vingbredd på 190–240 centimeter och en vikt på 3–7 kilo. Honan är större än hanen. En vuxen havsörn är brun med ljusare huvud, kraftig gul näbb och helt vit stjärt. Stjärten blir vitare för varje år tills fågeln är vuxen, så en ung havsörn är mörk från näbb till stjärt.

Den lever längs kusterna och vid stora sjöar och äter mest fisk och sjöfågel, men tar gärna kadaver. En havsörn behöver ungefär 600 gram fisk om dagen. I det vilda lever den i snitt cirka 15 år, och i sällsynta fall blir den över 30 år gammal.
Hur häckar havsörnen?
Ett havsörnspar håller ihop livet ut och återvänder till samma bo år efter år. Boet ligger i toppen av en tall nära vatten och byggs på varje säsong, så det kan väga allt från 100 kilo upp till ett ton. Honan blir könsmogen vid ungefär sex års ålder.
Honan lägger ett till tre ägg med ett par dagars mellanrum, och varje ägg ruvas i cirka 38 dygn. Efter ungefär två och en halv månad är ungen flygfärdig, men den stannar hos föräldrarna ytterligare ett par månader. Vill du veta mer om hur fåglar förökar sig finns texten hur parar sig fåglar.
Hur räddades havsörnen i Sverige?
Genom fridlysning, förbud mot miljögifter och vinterutfodring. När havsörnen fredades 1924 fanns bara 35–40 par kvar längs ostkusten. Senare gjorde DDT och PCB äggskalen så tunna att nästan inga ungar kläcktes, och 1973 kom bara sex ungar på vingarna längs hela ostkusten. DDT förbjöds i Sverige 1970, och året efter startade Naturskyddsföreningen Projekt Havsörn. Under 1980-talet började stammen växa igen.
I dag finns minst 2 800 vuxna havsörnar i Sverige. I Rödlistan 2025 lämnade arten listan och räknas nu som livskraftig.
Vilka rovfåglar finns i Sverige?
Här är de 18 rovfåglar som häckar i Sverige, sorterade efter vingbredd från störst till minst. Måtten gäller vuxna fåglar, och honan ligger nästan alltid i den övre delen av spannet.
| Art | Längd | Vingbredd | Känns igen på |
|---|---|---|---|
| Havsörn | 76–94 cm | 190–240 cm | Breda, rektangulära vingar, kort kilformad stjärt som är vit hos vuxna, gul näbb |
| Kungsörn | 66–102 cm | 180–234 cm | Mörkbrun med guldbrun nacke, längre rundad stjärt, befjädrade ben |
| Röd glada | 60–70 cm | 170–185 cm | Djupt kluven, rostbrun stjärt och ljust huvud |
| Fiskgjuse | 55–60 cm | 145–170 cm | Nästan vit undersida, mörkt streck genom ögat, mörka ”handleder” på vingen |
| Brun glada | 48–58 cm | 130–155 cm | Mörkare än röd glada, grunt kluven stjärt |
| Fjällvråk | 49–60 cm | 123–148 cm | Vit stjärtbas med brett svart ändband, befjädrade ben |
| Brun kärrhök | 42–56 cm | 115–140 cm | Flyger lågt över vass, hanen har grå vingfält och svarta vingspetsar |
| Bivråk | 46–58 cm | 113–135 cm | Litet, duvlikt huvud, gula ögon hos vuxna, gräver ut getingbon |
| Jaktfalk | 53–63 cm | 109–134 cm | Världens största falk, tung och bredvingad, lever i fjällen |
| Ormvråk | 45–58 cm | 110–132 cm | Mycket varierande dräkt, ofta ljust band över bröstet, jamande läte |
| Duvhök | 49–64 cm | 90–120 cm | Gråblå ovansida, tätt tvärvattrad undersida, vitt ögonbrynsstreck |
| Blå kärrhök | 42–55 cm | 97–118 cm | Hanen ljust blågrå med svarta vingspetsar, honan brun med vit övergump |
| Ängshök | 39–50 cm | 96–116 cm | Smäckrare än blå kärrhök med smala, spetsiga vingar |
| Pilgrimsfalk | 40–50 cm | 80–110 cm | Tydligt svart ”mustaschstreck”, mörk rygg, tvärvattrad ljus undersida |
| Lärkfalk | 29–35 cm | 70–84 cm | Mörk ansiktsmask och roströda ”byxor”, fångar trollsländor i luften |
| Tornfalk | 32–39 cm | 65–82 cm | Rostbrun rygg med svarta fläckar, står still i luften (ryttlar) |
| Sparvhök | 29–41 cm | 58–80 cm | Långa tunna gula ben, hanen har orange tvärvattring på bröstet |
| Stenfalk | 25–30 cm | 50–65 cm | Minst av de svenska falkarna, snabb och låg flykt över öppen mark |
Havsörnen ingår i vår samling om Sveriges största djur och natur. Där finns också listan över Sveriges 15 största fåglar, med svanar, tranor och andra tunga fåglar som inte är rovfåglar.
Vad räknas som en rovfågel?
Rovfåglar är fåglar ur två ordningar: hökartade rovfåglar (Accipitriformes), dit örnar, vråkar, hökar, glador, kärrhökar och fiskgjuse hör, och falkfåglar (Falconiformes). Grupperna är inte nära släkt. Genstudier placerar falkarna närmare papegojor och tättingar än hökarna, och likheterna har vuxit fram för att de lever på samma sätt.
Gemensamt har de en kraftig, nedåtböjd näbb som river kött, starka fötter med vassa klor och en mycket skarp syn. Hos de flesta arter är honan större än hanen, tydligast hos hökar och falkar. En sparvhökhona kan väga dubbelt så mycket som hanen, och pilgrimsfalkens hona är upp till 30 procent större.
Hur skiljer man havsörn från kungsörn?
Titta på stjärten och benen. Havsörnen har en kort, kilformad stjärt och nakna gula ben, medan kungsörnen har en längre, rundad stjärt och fjädrar ända ner till tårna. En vuxen havsörn har dessutom vit stjärt och gul näbb, och den vuxna kungsörnen är mörkt brun med en guldbrun nacke.
Unga fåglar är svårare. En ung kungsörn har vita fält på vingarna och vid stjärtbasen, vilket en ung havsörn saknar. Platsen ger också en ledtråd. Havsörnen håller sig vid vatten, och kungsörnen finns främst i Norrlands inland och fjäll. Vid inventeringen 2024 var 551,5 kungsörnsrevir besatta enligt Naturhistoriska riksmuseets sammanställning, de flesta i norr, men tätast sitter kungsörnarna på Gotland.

Den kraftiga jättehavsörnen och andra jättar finns i vår lista över världens största örnar.
Vilken rovfågel ser man oftast i Sverige?
Ormvråken är den rovfågel du har störst chans att se, med drygt 30 000 häckande par. Den sitter ofta på stolpar längs vägar och åkrar och spanar efter sork. Dräkten varierar enormt, från mörkbrun till nästan vit, så lita hellre på formen: breda vingar, kort stjärt och ett jamande ”pijäh” när den cirklar. Läs mer i vår text om ormvråken.
Har du fågelmatning är det sparvhöken som kommer på besök. Den jagar mesar, finkar och sparvar i låg, snabb flykt längs häckar och husknutar. Tornfalken hör till de vanligaste falkarna och är lätt att känna igen när den hänger stilla i luften över en vägren med stjärten utfälld som en solfjäder.
Vad är skillnaden mellan örn, vråk, hök och falk?
Örnar är störst och har långa, breda vingar med spretiga ”fingrar” i spetsen. Vråkar ser ut som mindre örnar med kortare stjärt och seglar gärna i cirklar. Glador har en kluven stjärt som de vrider på som ett roder.
Hökar (duvhök och sparvhök) har korta, rundade vingar och lång stjärt, byggt för att svänga mellan träd i skogen. Kärrhökar glider lågt över vass och fält med vingarna lyfta en bit. Falkar har spetsiga vingar och en snabb, rak flykt. Fiskgjusen står lite för sig själv i en egen familj och är den enda svenska rovfågeln som lever helt på fisk.

Är berguven en rovfågel?
Nej, berguven är en uggla och hör till ordningen ugglefåglar (Strigiformes). Den jagar med klor och krokig näbb precis som rovfåglarna, och därför hamnar den ofta i rovfågelslistor. Berguven är en av världens största ugglor och kan bli 75 centimeter lång. Mer om den finns i texten om berguven.
Vilka rovfåglar är hotade i Sverige?
Flera av de sällsynta arterna står på SLU Artdatabankens rödlista. Pilgrimsfalken klassas som sårbar i Rödlistan 2025. Stammen låg på omkring 500 par 2024, långt fler än i mitten av 1970-talet, när bara 15 par fanns kvar. Blå kärrhök är också sårbar, med runt 840 vuxna fåglar. Ängshöken är starkt hotad med drygt 150 könsmogna individer, de flesta på Öland.
Jaktfalken flyttades från sårbar till starkt hotad i Rödlistan 2025, med omkring 160 reproduktiva individer i fjällen. Duvhöken och bivråken står som nära hotade. Röda gladan har gått åt motsatt håll. År 1972 fanns bara 19 fåglar kvar i Sverige, och i dag finns 3 800–4 400 vuxna individer, flest i Skåne.
Vanliga frågor om rovfåglar
Vilken är Sveriges minsta rovfågel?
Stenfalken. Den blir 25–30 centimeter lång och är Sveriges minsta rovfågel. Den häckar i fjällen och i norra barrskogen.
Vilken rovfågel är snabbast?
Pilgrimsfalken. I störtdyk mot ett byte har hastigheter mellan 320 och drygt 380 km/h uppmätts, vilket gör den till världens snabbaste djur.
Får man jaga rovfåglar i Sverige?
Nej. Rovfåglarna saknar allmän jakttid i jaktförordningen. Kungsörn, pilgrimsfalk och flera andra arter är dessutom skyddsklassade hos SLU Artdatabanken, så exakta fyndplatser för deras bon visas inte öppet i Artportalen.
Flyttar rovfåglarna på vintern?
Många gör det. Fiskgjuse, bivråk, lärkfalk och brun kärrhök flyttar till Afrika eller Medelhavsområdet. Vuxna havsörnar, kungsörnar och duvhökar stannar oftast kvar, och fjällvråken drar söderut från fjällen och syns på vintern över åkrarna i södra Sverige.
Källor: SLU Artdatabanken, Rödlistan 2025; Naturhistoriska riksmuseet, Resultat från inventeringen av kungsörn i Sverige 2024; BirdLife Sverige och Länsstyrelsen i Kalmar län om ängshöken; Naturskyddsföreningen om Projekt Havsörn; Wikipedia (svenska och engelska artartiklarna och de källor som anges där).

Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.