Bromsar är kraftigt byggda flugor med stort huvud och stora, skimrande ögon, och honorna biter människor och djur för att få blod. Familjen heter Tabanidae och omfattar över 4 000 arter i världen, varav 45 finns i Sverige. Bromsar förekommer i hela landet och är som mest besvärliga under varma sommardagar.
Omskriven och utbyggd 13 oktober 2026. Adressen är ändrad till lurvigt.se/broms/, och avsnittet om hur man behandlar ett bromsbett är nytt.
Fakta om bromsar
| Vetenskapligt namn | Tabanidae |
|---|---|
| Ordning | Tvåvingar (Diptera), underordningen flugor (Brachycera) |
| Antal arter | Över 4 000 i världen, 45 i Sverige fördelade på sju släkten |
| Storlek | 6–30 mm beroende på art |
| Exempel på släkten | Tabanus, Hybomitra, Haematopota, Chrysops |
| Föda | Honor: blod och nektar. Hanar: nektar och växtsaft |
| Utveckling | Fullständig förvandling: ägg, larv, puppa, vuxen |
| Livsmiljö | Nära vatten, i skog, på ängar och betesmarker |
| Utbredning | Hela Sverige |
Hur ser en broms ut?
En broms ser ut som en stor, bred fluga med platt kropp och ett huvud som nästan bara består av ögon. Hos många arter skimrar ögonen i grönt, guld eller violett med band eller mönster. Hanens ögon möts i mitten av huvudet, medan honans har ett tydligt mellanrum. Storleken varierar från små arter på 6 mm till stora bromsar på 3 cm.
Den mindre, gråspräckliga bromsen med fläckiga vingar som landar ljudlöst på armen kallas ofta blinning.
Varför biter bromsar?
Bromsar biter för att honan behöver blod för att utveckla sina ägg. Hanarna biter aldrig och lever på nektar. Honan skär upp huden med sina vassa mundelar och suger i sig blodet som rinner fram, och det är därför bettet gör ont direkt, till skillnad från ett myggstick. Hon söker sig främst till idisslare, hästar och människor.
Bromsar hittar sina offer med synen och dras till mörka föremål som rör sig. Värme och utandningsluft lockar också. Det är därför hästar och kor i hagen ofta får ta emot många bett en het julidag.
När är bromsarna som värst?
Bromsarna är som värst under varma, soliga och fuktiga dagar mitt i sommaren, i juni och juli. De flyger mest på dagen och trivs nära sjöar, åar, myrar och betesmarker. Kalla, blåsiga dagar håller de sig undan.
Hur behandlar man ett bromsbett?
Tvätta bettet med tvål och vatten och kyl det med något kallt för att dämpa svullnad och klåda. Undvik att klia, eftersom ett öppet sår lättare blir infekterat. Receptfria antihistaminer och mild kortisonkräm kan lindra en kraftig lokal reaktion. Sök vård om rodnaden sprider sig, blir varm och öm efter något dygn eller om du får feber, eftersom det kan vara en infektion.
Var lever bromsens larver?
Bromslarverna lever i blöt jord, gyttja och fuktig mossa nära vatten. Honan lägger äggen på växter ovanför vatten eller fuktig mark, och larverna faller ner när de kläcks. Många larver, bland annat hos Tabanus och Hybomitra, är rovdjur som äter andra småkryp. Larverna i släktet Chrysops lever främst av dött organiskt material. Hur snabbt de utvecklas beror på temperaturen, och hos många arter tar det mer än ett år innan larven förpuppar sig.
Hur håller man bromsar borta?
Ljusa, heltäckande kläder hjälper mest, eftersom bromsar dras till mörka färger. På hästgårdar används bromsfällor med en mörk boll som värms av solen, och flugtäcken skyddar hästen i hagen.
I samma sommarhage biter också knott, som är mycket mindre och kommer i svärmar. Bromsens avlägsna släkting husflugan har mundelar som suger upp flytande föda och kan inte bita.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.