Mata fåglar på vintern: bästa fågelmaten, talgbollar och hygien

Den bästa fågelmaten på vintern är solrosfrön, hampfrön, osaltade jordnötter och talg, gärna kompletterat med äppelhalvor. Det är den kombination BirdLife Sverige rekommenderar, och den räcker för de flesta arter som kommer till svenska fågelmatningar: talgoxe, blåmes, pilfink, koltrast och domherre toppade BirdLifes stora fågelräkning i januari 2026. Häng upp maten så att fåglarna inte går i den, ta bort plastnätet från talgbollarna och sluta mata om du ser sjuka fåglar.

Vilken fågelmat är bäst?

Solros- och hampfrön är bäst för de flesta småfåglar. Fröna är feta, och fettet är av den fleromättade sorten, som Naturskyddsföreningen bedömer som bättre än det mättade fettet i talg, ister och kokosfett. Niklas Aronsson på BirdLife Sverige sammanfattar en bra matning som solrosfrön (skalade eller oskalade), jordnötter avsedda för fåglar, talgbollar utan nät och äppelhalvor.

Billiga fröblandningar innehåller ofta mycket havre. Enligt Naturskyddsföreningen är det nästan bara gulsparven som vill ha havre, så resten hamnar på marken. Naturskyddsföreningen råder dig att lägga några kronor extra på variation, så lockar du fler arter.

Byt gärna mellan olika sorters solrosfrön under vintern. Fåglar som äter nästan bara solrosfrön kan samla på sig kadmium i kroppen, och Naturskyddsföreningen råder därför till variation. Den som vill mata med svenskodlat kan ladda automaten med havre, ärtor, linfrö eller vallgräsfrö som timotej och rajgräs.

• Solrosfrön, skalade – köp i en zoo- eller trädgårdsbutik eller hos en nätbutik som har varan i lager; sortimentet växlar med säsongen.
• Hampfrön – samma råd, de säljs ofta i mindre butiker och hos fröspecialister snarare än i stora kedjor.
• Osaltade jordnötter för vildfåglar

Vad äter olika fåglar på vintern?

Mesarna äter frön, nötter och talg. Finkarna vill ha frön, trastarna frukt och gulsparven havre. Naturskyddsföreningen tipsar om att titta på näbben: en smal näbb pillar fram insekter, en kraftig knäcker fröskal.

Plats vid matningarna 2026	Art	Mata med
1	Talgoxe	Hampfrö, solrosfrö, talg, kokosfett
2	Blåmes	Hampfrö, solrosfrö, talg, kokosfett
3	Pilfink	Hampfrö, fröblandningar
4	Koltrast	Äpple, päron, rönnbär, oxelbär, havre
5	Domherre	Hampfrö, solrosfrö
6	Gulsparv	Havre
7	Skata	Allätare, fröblandningar
8	Grönfink	Hampfrö, solrosfrö, fröblandningar
9	Kaja	Ingen uppgift i Naturskyddsföreningens lista
10	Gråsparv	Hampfrö, havre, fröblandningar

Entitan, nötväckan och den större hackspetten tar osaltade jordnötter och talg. Nötväcka, nötskrika och större hackspett tar hasselnötter. Sidensvans, björktrast och rödhake äter frukt, och kungsfågel, svartmes, tofsmes och trädkrypare äter talg. Siskorna äter fröblandningar och jordnötter.

Vilka fåglar kommer till fågelmatningen?

Talgoxen kommer först, och så har det varit alla 21 år som BirdLife Sverige har räknat fåglar vid matningarna. Räkningen heter Vinterfåglar inpå knuten och görs sista helgen i januari. 2026 kom det in 19 400 rapporter, mot 14 900 året innan. Efter talgoxen kom blåmes, pilfink, koltrast och domherre.

Koltrasten slog rekord 2026 med 76 333 räknade fåglar, drygt 3,9 per rapport. BirdLife tror att den milda hösten fick många koltrastar att stanna i södra Sverige i stället för att flytta. Steglits och stjärtmes klarade inte topp tio, men båda ökade tydligt och besöker fågelmatningar mer än när räkningen startade 2006.

Grönfinken har blivit ovanlig vid fågelborden. De första åren räknades i snitt runt sex grönfinkar per matning, 2026 var det 1,8. Enligt SVA beror en stor del av grönfinkarnas dödlighet på sommaren på sjukdomen gulknopp, som kom till Sverige 2008 och sprids där fåglar äter och dricker tätt tillsammans. Gulsparven ökade från 1,5 till 2,5 per matning jämfört med 2025. Fler siffror om hur vanliga arterna är i hela landet finns i artikeln om Sveriges vanligaste fågel.

Nästa räkning är 29–31 januari 2027. Alla kan delta via vinterfaglar.se eller BirdLifes app, och du rapporterar hur många av varje art du ser samtidigt vid matningen.

Ska man ta bort nätet från talgbollar?

Ja. BirdLife Sverige rekommenderar talgbollar utan nät. Klipp bort plastnätet och häng bollarna i en hållare av metallgaller, eller köp talgbollar som säljs utan nät från början.

Talg är bra energi för mesar, hackspettar, nötväckor och kungsfåglar, men det är mättat fett, och frön ger fåglarna bättre fett. Mata inte bara med talg. I en brittisk studie från 2013 gav forskarna blåmesar i skogsområden fettbollar under vintern och jämförde med blåmesar som inte fick något. De matade blåmesarnas ungar blev mindre, vägde mindre och överlevde i lägre grad. Studien gjordes på blåmesar i engelsk lövskog och säger inget om andra arter eller om fröautomater.

• Talgboll
• Hållare av metallgaller till talgbollar – finns i zoo- och trädgårdsbutiker; vi har inte hittat en i lager hos Vetzoo eller Stick.se just nu.

När ska man börja mata fåglarna?

Börja när vintern kommer och mata bara under vinterhalvåret. Det är Naturskyddsföreningens råd, och SVA beskriver också fågelmatning som något man gör när vintern kommer. Det finns inget fast startdatum. Snö och kyla gör vintern tuff för fåglarna som stannar i Sverige, och det är då maten gör mest nytta.

Du behöver inte vara rädd för att en matning som tar slut ska svälta ut fåglarna. Fåglar är rörliga och har flera matställen, skriver Naturskyddsföreningen, och söker sig någon annanstans om automaten är tom. Fröautomaterna är mest besökta tidigt på morgonen, när fåglarna fyller på efter natten, och på eftermiddagen, när de äter inför nattens kyla.

Biologen Hannah Watson vid Lunds universitet visade 2023 att talgoxar och blåmesar med tillgång till vintermat inte behövde sänka kroppstemperaturen lika mycket om natten. När forskarna simulerade en infektion fick fåglar utan extra mat lägga mer energi på att bekämpa den.

När ska man sluta mata fåglarna?

Sluta på våren, och sluta direkt om du ser sjuka eller döda fåglar vid matningen. I april 2026 uppmanade BirdLife Sverige alla att tillfälligt sluta mata småfåglar, när blåmesar dog i stort antal från Västerbotten till Skåne. Sjukdomen kallas blåmessjuka och orsakas av bakterien Suttonella ornithocola, som ger lunginflammation. Den drabbar främst blåmes men också talgoxe, svartmes och stjärtmes. Människor smittas inte.

Utbrott av blåmessjuka i Storbritannien, Finland och Tyskland har följt samma mönster: fallen ökar i mars–maj. BirdLife skriver att fåglarna klarar sig på den mat de hittar i naturen så här års. SVA:s råd vid misstänkt sjukdom är att avbryta matningen helt under några veckor. Gulknopp sprids enligt SVA främst på sommaren.

Kan man bli sjuk av att mata fåglar?

Ja. Salmonella och klamydia (papegojsjuka) från fågelbordsfåglar kan enligt SVA ge allvarlig sjukdom hos människor. Bakterierna sprids med spillning och, för klamydians del, med sekret från näsa och ögon. Tvätta händerna noga med tvål och vatten varje gång du har fyllt på eller rengjort en matare, och rör inte sjuka fåglar med bara händer.

Salmonellos är den vanligaste sjukdomen vid fågelbord under vårvintern och drabbar oftast finkfåglar som domherre, grönfink och siskor. Katter och hundar som fångar en sjuk fågel kan också bli smittade, skriver SVA. En sjuk fågel sitter uppburrad vid matningen, äter inte och flyger inte iväg när du kommer. Döda och sjuka fåglar kan rapporteras till SVA på rapporteravilt.sva.se.

Hur håller man fågelmatningen ren?

Använd en matare som fåglarna inte kan sitta i och sopa upp spillet under den. SVA:s råd i korthet:

• Välj en matare i ett material som är lätt att hålla rent.
• Diska den med diskborste och diskmedel när den är smutsig. SVA nämner Virkon som exempel på desinfektionsmedel efteråt.
• Rengör utomhus eller i ett välventilerat utrymme, aldrig i köket, och med en borste som inte används till disk. Fukta torkad spillning först så att det inte dammar.
• Lägg granris på marken eller ställ ett kärl täckt med finmaskigt nät under mataren, så att fåglarna inte äter spill som blandats med spillning.
• Släng foder som luktar unket, är blött eller ser möglat ut. Fuktigt foder kan bära mögelsvampen som ger aspergillos.
• Förvara fodret så att möss och råttor inte kommer åt det.
• Se till att mataren saknar vassa spetsar och kanter. Även små sår blir inkörsport för smittor som fågelkoppor.

Mer om typer av matare och var de ska hänga finns i guiden om fågelbord och fågelmatare.

Lockar fågelmat råttor?

Ja, mat som hamnar på marken lockar råttor och möss. Därför avråder en del kommuner från att mata fåglar nära bostäder, och i tätbebyggda områden kan det finnas lokala regler för fågelmatning. Fråga kommunen, eller bostadsrättsföreningen om du bor i lägenhet, innan du hänger upp en matare på balkongen.

Niklas Aronsson på BirdLife Sverige råder den som bor i stan att undvika vildfågelblandningar med havre och vete, eftersom de fröna hamnar på marken. Häng upp maten, välj frön som fåglarna äter upp och sopa under mataren. Bor du nära bebyggelse kan du också mata en bit bort, i skogskanten.

Vad ska man undvika när man matar fåglar?

• Nät kvar på talgbollarna. BirdLife rekommenderar talgbollar utan nät.
• Saltade nötter. Ge bara osaltade jordnötter, gärna sådana som säljs som fågelmat.
• Mycket bröd. Bröd är nödföda och ska bara ges i små mängder, enligt Naturskyddsföreningen.
• Billig blandning full av havre. Den äts mest av gulsparvar, och resten lockar gnagare.
• Ett öppet fågelbord där fåglarna står i maten. Naturskyddsföreningen kallar fågelbord olämpliga, eftersom fåglarna bajsar i maten och smittan sprids.
• Matare en bit från ett stort fönster eller intill ett tätt buskage där katten kan gömma sig. Var mataren ska hänga står i guiden om fågelbord och fågelmatare.
• Fortsätta mata när fåglarna är sjuka. Avbryt i några veckor, gör rent och sopa.

Vill du hjälpa fåglarna även när matningssäsongen är slut är en fågelholk nästa steg.