Sveriges djupaste sjö är Hornavan i Arjeplog, som enligt SMHI:s senaste kontrollmätning från 2023 är cirka 210 meter djup. Sveriges största sjö är Vänern med 5 450 kvadratkilometer, men den når bara ned till 106 meter. Nedan hittar du de tolv djupaste sjöarna i landet, och vill du ha sjöarna sorterade efter yta finns de på Sveriges största sjöar.
| Plats | Sjö | Största djup | Yta | Landskap (kommun) |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Hornavan | cirka 210 m | 262 km² | Lappland (Arjeplog) |
| 2 | Torneträsk | 168 m | 331 km² | Lappland (Kiruna) |
| 3 | Storuman | 148 m | 171 km² | Lappland (Storuman) |
| 4 | Stor-Blåsjön | 144 m | 31 km² | Jämtland (Strömsund) |
| 5 | Stor-Rensjön | 140 m | 49 km² | Jämtland (Åre) |
| 6 | Mellan-Fryken | 135 m | 47 km² | Värmland (Kil, Sunne) |
| 7 | Vásstenjávrre | 134 m | 89 km² | Lappland (Jokkmokk) |
| 7 | Kallsjön | 134 m | 158 km² | Jämtland (Åre) |
| 7 | Siljan | 134 m | 293 km² | Dalarna (Leksand, Mora, Rättvik) |
| 10 | Virihávrre | 130 m | 112 km² | Lappland (Jokkmokk) |
| 10 | Vojmsjön | 130 m | 63–86 km² | Lappland (Vilhelmina) |
| 10 | Kultsjön | 130 m | 53 km² | Lappland (Vilhelmina) |
Vilken är Sveriges djupaste sjö?
Hornavan i Arjeplogs kommun i Lappland är Sveriges djupaste sjö, med ett största djup på cirka 210 meter. Det bekräftade SMHI med en kontrollmätning den 16 mars 2023, gjord punktvis med en tryckgivare. Den mäter trycket från vattnet ovanför och justerar för att vattnets densitet ändras med temperaturen. På SMHI:s översiktssida om Sveriges sjöar står det på ett ställe 212 meter, men mätrapporten för Hornavan anger cirka 210.
Länge stod det 221 meter i böckerna, och olika skrifter har angett olika djup. Siffran 221 kommer från en sjökarta från slutet av 1800-talet där djupsiffrorna var svåra att tyda, och den hamnade i Svenskt sjöregister 1996. SMHI mätte därför om sjön med ekolod i september 1996 och med lod från isen i april 1997. Båda gångerna landade de djupaste partierna, mellan Vaxnäs och Högheden, på en nästan plan botten nära 210 meter under ytan.
Hornavan är reglerad för vattenkraft och avvattnas av Skellefteälven. Ytan är normalt 262 kvadratkilometer men kan variera mellan cirka 220 och 283 kvadratkilometer. Medeldjupet är 45,8 meter, och samhället Arjeplog ligger vid sjöns strand.
Vilken sjö är störst i Sverige?
Vänern är Sveriges största sjö, med en yta på 5 450 kvadratkilometer enligt SMHI. Den rymmer också mest vatten av alla svenska sjöar, cirka 153 kubikkilometer, och är Europas tredje största insjö efter Ladoga och Onega i Ryssland.
Till ytan följs Vänern av Vättern (1 886 km²), Mälaren (1 073 km²), Hjälmaren (464 km²), Storsjön i Jämtland (458 km²), Torneträsk (331 km²) och Siljan (293 km²). Du kan fortfarande se uppgiften 5 650 kvadratkilometer på många ställen, men SMHI anger 5 450. Hela listan med kuriosa om varje sjö finns i vår genomgång av Sveriges tio största sjöar.
Vänern ligger mellan Dalsland, Värmland och Västergötland och har ett medeldjup på bara 27 meter, så den hamnar långt ned på djuplistan. Av de sju största sjöarna är det bara Torneträsk och Siljan som tar sig in bland de djupaste.
Vilka är Sveriges tio djupaste sjöar?
Efter Hornavan kommer Torneträsk, Storuman, Stor-Blåsjön och Stor-Rensjön. Längre ned delar flera sjöar på samma djup, så topplistan blir tolv namn lång när alla sjöar på 130 meter räknas med.
2. Torneträsk, 168 meter
Skandinaviens största fjällsjö sträcker sig nästan 70 kilometer genom Kiruna kommun och når 168 meters djup. Torneträsk har fördjupats av en glaciär och är Sveriges sjätte största sjö till ytan och tredje största till volymen, 17,1 kubikkilometer. Isen ligger normalt kvar från december till juni, och vattnet rinner ut genom Torne älv.
3. Storuman, 148 meter
Umeälven rinner genom Storuman, och tätorten med samma namn ligger vid sjöns sydöstra ände. Sjön täcker 171 kvadratkilometer och har sin djuphåla på 148 meter, medan medeldjupet är 25,6 meter.
4. Stor-Blåsjön, 144 meter
Jämtlands djupaste sjö ligger i Strömsunds kommun och är med sina 31 kvadratkilometer den minsta sjön på hela topplistan. Stor-Blåsjön är reglerad, och vattenytan kan variera med 13 meter. Sjön hänger ihop med Lill-Blåsjön, avvattnas genom Blåsjöälven mot Ångermanälven, och vid provfiske har man fått elritsa, röding och öring. Byn Stora Blåsjön ligger vid norra stranden, och en bit därifrån finns Korallgrottan, Sveriges längsta grotta med omkring sex kilometer utforskade gångar.
5. Stor-Rensjön, 140 meter
Stor-Rensjön ligger i fjällen i Åre kommun, drygt 500 meter över havet. Den är 140 meter djup, har en yta på 48,7 kvadratkilometer och avvattnas av Anjeströmmen.
6. Mellan-Fryken, 135 meter
Mellan-Fryken är den mellersta av de tre Frykensjöarna i Fryksdalen, i Kils och Sunne kommuner i Värmland. Med 135 meter är den den sydligaste sjön på listan och ligger bara 62 meter över havet, långt från fjällen där de andra djupa sjöarna finns. Vattnet går vidare via Nedre Fryken och Norsälven till Vänern.
7. Vásstenjávrre, 134 meter
Vásstenjávrre, på äldre kartor Vastenjaure, är den näst största sjön i nationalparken Padjelanta i Jokkmokks kommun. Den är 134 meter djup och 89 kvadratkilometer stor. Sjön är oreglerad och rinner via Vuojatädno till Áhkájávrre, i Luleälvens avrinningsområde. Vid stranden ligger Vásstenjávrre sameviste.
7. Kallsjön, 134 meter
Kallsjön i Åre kommun delar sjundeplatsen med samma djup, 134 meter. Den är reglerad för vattenkraft sedan tidigt 1940-tal och är Sveriges nionde största sjö till volymen, omkring 6,1 kubikkilometer. Kyrkbyn Kall ligger på östra sidan och gamla bruksorten Huså på den västra. Utloppet, Järpströmmen, rinner ned mot Järpen och Indalsälven.
7. Siljan, 134 meter
Dalarnas stora sjö fyller en del av Siljansringen, Europas största kända nedslagskrater. Den bildades under devon, för omkring 365 till 380 miljoner år sedan, när en meteorit på ungefär fem kilometer i diameter slog ned, och kratern är cirka 52 kilometer bred. Siljan är 134 meter djup och har en yta på 293 kvadratkilometer, näst störst på djuplistan efter Torneträsk. Utflödet går via Österdalälven till Dalälven, och i de djupaste delarna har istidsfisken hornsimpa fångats vid ett par tillfällen under 1900-talet.
10. Virihávrre, 130 meter
Virihávrre, eller Virihaure, är den största sjön i Padjelanta, Sveriges största nationalpark. Den ligger 579 meter över havet, täcker 112 kvadratkilometer och är 130 meter som djupast enligt nyare sjödata, medan äldre listor anger 138 meter. Vid sjön finns samevistena Staloluokta och Arasluokta, och vattnet rinner vidare ned i Vásstenjávrre.
10. Vojmsjön, 130 meter
Sedan slutet av 1940-talet är sjön norr om Vilhelmina reglerad, och därför varierar ytan mellan 63 och 86 kvadratkilometer. Vojmsjön är 130 meter djup. Vid provfiske har man bland annat fångat abborre, gädda, harr och lake. Vid Storviken finns ett gravfält med åtta stensättningar, troligen från järnåldern, som numera ligger under vattnet.
10. Kultsjön, 130 meter
Kultsjön är en långsmal sjö i Vilhelmina kommun, mellan Saxnäs, Fatmomakke kyrka och Marsfjället. Största djupet är 129,8 meter, så den hamnar knappt på delad tiondeplats. Sjön är reglerad för vattenkraft och ligger uppströms Malgomaj. Ån som rinner ut ur sjön räknas som Ångermanälvens huvudfåra.
Varför ligger nästan alla djupa sjöar i norr?
Tio av de tolv djupaste sjöarna ligger i Lappland eller Jämtland, i eller nära fjällen. SMHI beskriver sprickor och fördjupningar i berggrunden, som inlandsisen format, som den vanligaste orsaken till att svenska sjöar bildas. Torneträsk är ett exempel på en sjö som fördjupats av en glaciär.
Siljan har en helt annan historia, eftersom den ligger i en krater efter ett meteoritnedslag. Mellan-Fryken i Värmland är den enda på listan som ligger lågt i södra Sverige. Vättern är 120 meter som djupast och hamnar strax utanför.
Hur mäter man hur djup en sjö är?
I dag kan ett ekolod med sidoscanning kopplat till GPS ge en detaljerad bild av botten. Förr sänkte man ned ett handlod i en lina från båt eller is, punkt för punkt, och band ihop mätpunkterna till djupkurvor på en karta. Vid djuphålor lodade man tätare för att hitta den djupaste punkten, men de äldre kartorna är ändå inte lika noggranna som dagens. Fel kan uppstå både vid mätningen och när en gammal karta tolkas, och det var tolkningen av en svårläst 1800-talskarta som gav Hornavan sina 221 meter.
SMHI förvaltar närmare 10 000 sjödjupskartor, många insamlade från kommunerna på 1980-talet, när uppgifterna bland annat behövdes för kalkning mot försurning. Hornavan mättes med tre metoder: ekolod, lod från isen och till sist tryckgivare. Enligt SMHI ger tryckgivaren ett säkert värde på djupet, eftersom den även justerar för att vattnets täthet ändras med temperaturen.
Är du nyfiken på vad som simmar runt där nere finns mer om Sveriges största insjöfisk, och fler svenska naturrekord samlar vi under Sveriges största djur och natur.
Vanliga frågor om Sveriges djupa och stora sjöar
Är Vättern djupare än Vänern?
Ja. Vättern är 120 meter som djupast och har ett medeldjup på 40 meter, medan Vänern når 106 meter med ett medeldjup på 27 meter. Vänern är ändå nästan tre gånger så stor till ytan.
Vilken svensk sjö innehåller mest vatten?
Vänern, med cirka 153 kubikkilometer. Därefter kommer Vättern med 73,5, Torneträsk med 17,1 och Mälaren med 14,3 kubikkilometer. Hornavan rymmer 11,2 kubikkilometer.
Hur många sjöar finns det i Sverige?
Ungefär 100 000. SMHI:s sjöregister listar nära 103 000 sjöar, och omkring 80 000 av dem är mellan en och tio hektar. Bara 23 sjöar är större än 100 kvadratkilometer, men de står för ungefär en tredjedel av all sjöyta. Norrbottens län har flest, med 30 procent av landets sjöar.
Vilken är den djupaste sjön i Jämtland?
Stor-Blåsjön i Strömsunds kommun, med 144 meter. Stor-Rensjön (140 meter) och Kallsjön (134 meter) i Åre kommun kommer efter. Storsjön, Jämtlands mest kända sjö, är 74 meter som djupast.
Källor: SMHI, Mätning av Hornavan, Sveriges djupaste sjö; SMHI, Sveriges sjöar; SMHI, Sjödjup; svenska Wikipedia om respektive sjö (djup och yta enligt SMHI:s sjöregister) samt om Siljansringen och Korallgrottan.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.