Vallaby är namnet på de små och mellanstora kängurudjuren i Australien och på Nya Guinea. Ordet är ingen vetenskaplig grupp. Det samlar dussintals arter från ett tiotal släkten, från dvärgvallabyn på 1,6 kilo till hanarna av piskvansvallaby, som kan väga 26 kilo. Gränsen mot kängururna följer tradition och storlek: de största kängurudjuren kallas kängurur, de mindre vallabyer.
Fakta om vallabyn i korthet
| Familj | Kängurudjur (Macropodidae), pungdjur |
| Släkten som räknas som vallabyer | Bland annat Notamacropus (buskvallabyer), Petrogale (klippvallabyer, 19 arter), Wallabia (sumpvallaby), Lagorchestes (harvallabyer), Onychogalea (nagelsvansvallabyer), Thylogale (pademeloner) och Dorcopsis (skogsvallabyer på Nya Guinea) |
| Kroppslängd | Buskvallabyerna: kropp 45–105 cm plus en svans på 33–75 cm. Dvärgvallabyn: omkring 46 cm från nos till svansspets. |
| Vikt | Från cirka 1,6 kg (dvärgvallaby) till 26 kg (piskvansvallabyhanar). En rödhalsad vallaby väger 13,8–18,6 kg. |
| Föda | Gräs, örter, löv, rötter och skott. Alla är växtätare. |
| Dräktighet | Omkring en månad (33–38 dagar) |
| Tid i pungen | Ungefär 280 dagar hos rödhalsad vallaby |
| Livslängd | Rödhalsad vallaby: omkring 9 år i det vilda, över 15 år i fångenskap |
| Utbredning | Australien, Tasmanien och Nya Guinea. Förvildade bestånd finns i Nya Zeeland, på Hawaii, Isle of Man, Irland och i Frankrike. |
| Namnet | Från walabi eller waliba på dharug, språket som talades kring dagens Sydney |
Vad är skillnaden mellan vallaby och känguru?
Storleken och namntraditionen. Vallabyer och kängurur hör till samma familj, och flera vallabyer är närmare släkt med vissa kängurur än med andra vallabyer. Ingen biologisk regel drar gränsen. Den kraftigt byggda wallaroon, som på svenska ibland kallas bergkänguru, hamnar mittemellan, och små kängurudjur som quokkan och pademelonerna har egna namn.
En stor hane av röd känguru kan resa sig två meter hög och väga 90 kilo. En vuxen rödhalsad vallaby väger en femtedel av det. Läs mer om de stora släktingarna i artikeln om kängurun.
| Rödhalsad vallaby | Röd känguru | |
|---|---|---|
| Vikt | 13,8–18,6 kg | Hanar upp till 90 kg |
| Storlek | Kropp omkring 90 cm | Stora hanar 2 meter höga när de står upp |
| Miljö | Kustnära buskmark och skog | Öppna slätter och halvöken i inlandet |
| Föda | Gräs, örter och saftiga rötter under torka | Främst gräs, som framtänderna klipper tätt mot marken |
Många vallabyer håller till i buskage, skog och klippterräng där en stor kropp vore i vägen. De stora kängururna betar på öppen mark. Sumpvallabyn skiljer sig i munnen också: den behåller den fjärde premolaren hela livet och skär av grova kvistar och blad med den.
På Furuviksparken utanför Gävle delar rödhalsade vallabyer hägn med västliga grå jättekängurur. Under SLU-studenten Nanna Lags kandidatarbete 2017 fanns där 16 vuxna vallabyer och 8 vuxna kängurur. Hon räknade bråken vid utfodringen. Flest gräl uppstod mellan vallabyerna själva, och kängurur som gick på vallabyer var också vanligt. En stor del av vallabyernas utfall kom från en enda individ, en ung kastrerad hane. Utomhus låg vallabyerna alltid mer utspridda än kängururna och sov med någon meters mellanrum, medan kängururna ofta vilade kropp mot kropp.
Hur stor blir en vallaby?
De flesta vallabyer väger under 20 kilo. Minst är dvärgvallabyn, som med svans mäter runt 46 centimeter och väger cirka 1,6 kilo, ungefär som en kanin. Störst är piskvansvallabyn, där hanarna väger 14–26 kilo och står 70–93 centimeter höga. Honorna stannar på 7–15 kilo. Den rödhalsade vallabyn, den art man oftast ser i djurparker, har en kropp på 90 centimeter och väger 13,8–18,6 kilo.
Kroppsbyggnaden är densamma som hos kängurur. Bakbenen är långa och kraftiga, frambenen korta. Svansen fungerar som motvikt i hoppet och som stöd när djuret står still och betar. Pälsen är oftast grå eller brun. Den rödhalsade vallabyn känns igen på den svarta nosen och tassarna, en vit rand på överläppen och en rödaktig ton över skuldrorna. Bara honorna har pung.
Vilka arter av vallaby finns det?
Vallabyerna fördelas på ett tiotal släkten, och bara klippvallabyernas släkte Petrogale rymmer 19 arter. De här fyra syns oftast i böcker och djurparker:
- Rödhalsad vallaby (Notamacropus rufogriseus), även kallad Bennetts vallaby. En av de vanligaste vallabyerna i djurparker och den art som oftast rymt och slagit sig ner i Europa. På Bruny Island utanför Tasmanien finns en population med vita, albinistiska djur.
- Tammarvallaby (Notamacropus eugenii). Hanarna väger i snitt 9,1 kilo, honorna 6,9. Arten klarar sig på havsvatten, eftersom njurarna koncentrerar urinen. 2011 blev den det andra pungdjuret i världen att få hela sitt genom kartlagt.
- Sumpvallaby (Wallabia bicolor). Ensam i sitt släkte. Den äter örnbräken och lantana, växter som är giftiga för många andra djur.
- Quokka (Setonix brachyurus). En liten vallaby från västra Australien, också ensam i sitt släkte. Den har blivit ett populärt motiv i turisternas selfies.
Flera vallabyer har försvunnit sedan européerna kom till Australien, bland dem Notamacropus greyi, Lagorchestes leporides och Onychogalea lunata. Fler djur från kontinenten finns i guiden till djur i Australien.
Hur föds en vallabyunge?
Ungen föds efter ungefär en månad och väger då under ett gram. Den är blind och naken, och bakbenen är knappt utvecklade. Med frambenen kryper den på egen hand genom moderns päls upp till pungen, letar sig fram till en spene med lukt och känsel och suger sig fast. Hos den rödhalsade vallabyn stannar ungen i pungen i omkring 280 dagar. På engelska kallas den joey, precis som kängurungar.
Två arter har drivit fortplantningen längre. Tammarvallabyns honor kan bära på ett vilande embryo i nästan ett år. Det börjar växa kring sommarsolståndet i slutet av december, och de flesta ungarna föds i slutet av januari och början av februari. Hos sumpvallabyn är dräktigheten längre än brunstcykeln. Honan kan bli dräktig igen innan förra ungen är född och bär då ett embryo och ett foster samtidigt.
Var finns vilda vallabyer utanför Australien?
På Isle of Man, i en fransk skog, på en irländsk ö, i Nya Zeeland och på Hawaii. Nästan alla härstammar från djur som rymt ur djurparker eller släppts ut med flit.
- Isle of Man: Vallabyer rymde från ett djurparkshägn på 1960- och 70-talet. Vid en inventering 2023 räknades 568 vallabyer på ön.
- Frankrike: I skogen vid Rambouillet sydväst om Paris har rödhalsade vallabyer levt fritt sedan 1970-talet. Beståndet uppskattas till 50–100 djur.
- Irland: På ön Lambay utanför Dublin lever 30–50 vallabyer efter utplanteringar på 1950-, 60- och 80-talet.
- Nya Zeeland: Sir George Grey släppte tammarvallabyer på ön Kawau 1870. Rödhalsade vallabyer har i dag spritt sig över 350 000 hektar i Canterbury och räknas som skadedjur.
- Hawaii: Ett par borstsvansade klippvallabyer (Petrogale penicillata) rymde i Kalihi Valley på Oahu 1916. Ättlingarna lever kvar där i en liten förökande population.
England hade länge en egen koloni. I Peak District rymde fem vallabyer runt 1940, och på 1970-talet hade de blivit ett sextiotal. Kolonin finns inte kvar i dag.
Finns det vallabyer i Sverige?
Ja, men bara i fångenskap. Furuviksparken håller rödhalsade vallabyer, och några privatpersoner har vallaby som husdjur. Vilka djurparker som är störst i landet står i artikeln om Sveriges största djurpark.
Får man ha vallaby som husdjur i Sverige?
Ja. Vallabyn hör inte till de djurgrupper som Jordbruksverket förbjuder som sällskapsdjur, alltså apor, rovfåglar och andra rovdjur än hund, katt, grävling och tamiller. Djuret måste vara fött och uppfött i fångenskap, och djurskyddslagen gäller fullt ut. Jordbruksverket råder den som vill skaffa ett ovanligt djur att kontakta länsstyrelsen först, eftersom vissa arter enligt jaktlagstiftningen måste hållas i vilthägn.
Vallabyer finns i svenska hem. När försäkringsbolaget Agria 2018 listade de ovanligaste djuren bland sina försäkrade kom vallabyn på sjätte plats. Ett vanligt villahem passar ändå arten illa. Den betar mest i skymning och nattetid, hoppar högt och behöver stora gräsytor. I det vilda lever rödhalsade vallabyer mest ensamma och samlas i grupper på upp till 30 djur bara där det finns gott om bete. Under torrperioder gräver de fram saftiga rötter för att få vatten.
Vanliga frågor om vallaby
Är en vallaby en känguru?
En vallaby är ett kängurudjur i familjen Macropodidae, samma familj som kängururna. Namnet används för de mindre arterna, men det följer ingen fast regel.
Vad kallas en vallabyunge?
På engelska heter den joey, som alla kängurudjurs ungar. En grupp vallabyer kallas mob, hanen kallas buck eller jack och honan doe eller jill.
Hur länge lever en vallaby?
En rödhalsad vallaby lever omkring nio år i det vilda. I fångenskap har arten blivit över 15 år.
Var kommer ordet vallaby ifrån?
Från dharug, ett aboriginskt språk från trakten kring Sydney, där djuret hette walabi eller waliba. Svenskan lånade ordet via engelskans wallaby.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.