Vitkål (Brassica oleracea var. capitata f. alba) är en huvudkål med ljusgröna, släta blad som sluter sig till ett fast huvud. Växten är tvåårig men odlas som ettårig grönsak över hela landet och hör till våra vanligaste köksväxter, och ett normalt kålhuvud väger mellan ett halvt och fyra kilo. Vitkål kan ätas rå, kokas, stekas, ugnsbakas eller fermenteras till surkål.
Omskriven och utbyggd 13 oktober 2026. Texten har byggts ut med näringsvärden från Livsmedelsverket, odling och lagring, vitkålens historia och de klassiska svenska kålrätterna.
Fakta om vitkål
| Vetenskapligt namn | Brassica oleracea var. capitata f. alba |
|---|---|
| Familj | Korsblommiga växter (Brassicaceae) |
| Livscykel | Tvåårig, odlas som ettårig |
| Vikt | Oftast 0,5–4 kg per huvud |
| Världsrekord | 62,71 kg (2012) |
| Närmaste släktingar | Rödkål, savoykål, grönkål, brysselkål, broccoli och blomkål (samma art) |
| Sådd | Förkultivering inomhus på våren, utplantering i maj |
| Skörd | Tidiga sorter på sommaren, sena sorter på hösten |
| Energi per 100 g | 32 kcal |
| Kolhydrater per 100 g | 5,7 g, varav 4,5 g sockerarter |
| C-vitamin per 100 g | 13,5 mg |
Näringsvärdena gäller rå vitkål och kommer från Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas.
Hur många kalorier har vitkål?
Rå vitkål har 32 kcal per 100 gram. Kålen består till drygt 90 procent av vatten och innehåller nästan inget fett. Ett helt kålhuvud på ett kilo ger alltså omkring 320 kcal.
Är vitkål nyttigt?
Ja, vitkål är ett billigt sätt att få i sig grönsaker med lite energi. Hundra gram ger 1,2 gram protein, 250 mg kalium, 48 mg kalcium, 23 mikrogram folat och 13,5 mg C-vitamin enligt Livsmedelsverket. Den är mindre näringstät än sina mörkgröna släktingar. Grönkål har till exempel 74 mg C-vitamin per 100 gram.
Hur odlar man vitkål?
Vitkål är en hungrig och törstig gröda. Den vill ha sol och mycket näring, och den behöver vattnas jämnt hela tiden medan huvudet bildas. Tidiga sorter skördas redan på sommaren och ger mindre, lösare huvuden. Sena sorter står kvar till hösten, blir fastare och är de som går att lagra.
Kålflugan är ett vanligt problem tidigt på säsongen. Dess larver äter av rötterna på nyplanterad kål så att plantorna vissnar, och en fiberduk direkt efter utplanteringen stänger ute flugorna. Ett fullvuxet huvud kan också spricka om det kommer mycket regn efter en torr period, så skörda de mogna huvudena i tid. Under de långa, ljusa sommardagarna i Alaska kan kål bli enorm, och världsrekordet för tyngsta vitkål är 62,71 kilo från 2012.
Hur förvarar man vitkål?
Ett helt vitkålshuvud håller i flera veckor i kylskåpet. Sena, fasta sorter kan lagras ännu längre i en kall jordkällare eller ett kallt förråd. En påbörjad kål klarar sig bäst inslagen i plast i kylen, och snittytan kan skäras bort om den har torkat.
Vad är surkål?
Surkål är strimlad vitkål som har fermenterats med mjölksyrabakterier. Kålen varvas med salt och får stå i press i några veckor tills den surnar, vilket gör den hållbar länge. Fermenterad kål har gjorts i många delar av världen, och ordet surkål finns belagt i svenskan sedan 1603. Upptäckten av surkålen var en av anledningarna till att vitkålen blev populär igen under senmedeltiden.
Vilka svenska rätter görs på vitkål?
Kåldolmar, kålpudding, brunkål, stuvad vitkål och kålsoppa är de mest kända. Kåldolmar är förvällda kålblad som rullas runt en fyllning av köttfärs och ris. Rätten bygger på dolma med vinblad. Cajsa Warg gav 1765 ett recept på dolma med vinblad, men föreslog förvällda kålblad åt den som inte hade råd med vinblad. Brunkål hör till julbordet i södra Sverige. Kålen kokas och steks länge och smaksätts med sirap, ättika och salt, och det är den långa tillagningen som ger den bruna färgen.
På 1700-talet åt borgerliga hushåll vitkålen stuvad, fylld eller kokad med färs, medan allmogen mest åt den som kålsoppa. Mot slutet av århundradet tog potatisen över en del av vitkålens plats i svenska kök. Samma art har gett oss både rödkål och blomkål.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.