Blomkål är en grönsak inom arten kål. Den äts vanligtvis kokt, men kan även ätas rå eller inlagd. Det som äts är en förvuxen ansamling av tätt sittande blomställningar.
Växten kräver en jämn tillgång på vatten, rotsystemet är relativt klent. Blomkålshuvudet är känsligt för stötar, och det gulnar om det utsätts för ljus.
Odling i Sverige kan ske över hela landet, men den anses svårodlad. Den svenska konsumtionen tillgodoses även via import från bland annat Nederländerna, Belgien, Italien och USA.
Vilda former av blomkål växer allmänt i medelhavsområdet, i södra Storbrittanien och i södra Irland. De odlade formerna började användas i Mellanöstern för flera tusen år sedan. Odling av blomkål nådde Spanien på 1100-talet, och den blev allmän i Europa under 1500-talet. Blomkål odlas nu allmänt i hela världen.
Växten kräver en jämn tillgång på vatten, rotsystemet är relativt klent. Blomkålshuvudet är känsligt för stötar, och det gulnar om det utsätts för ljus.
Blomkål är en mycket egenartad kålsort, med en uppsvälld och deformerad blomställning. Denna härrör ur en mutation som antagligen kom till slumpmässigt och sedan avlades vidare på.
Blomställningen upphör tidigt att växa på längden, och istället tjocknar och förgrenar den sig kraftigt. Hela blomställningen degenererar, varefter det typiska blomkålshuvudet växer till. Detta består av en mängd blomknoppar som samlats tätt i buketter.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för “blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem “äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.
