Vilka djur går i ide? Svenska djur som sover bort vintern

Det är flera olika djurarter som väljer att sova sig genom vintern. Mest känd för detta är troligtvis björnen (isbjörnen går däremot normalt inte i ide, bara dräktiga honor övervintrar i en snögrotta). Vi nöjer oss här med djur som finns i Sverige.

Björn

Björnen väljer oftast noga ut platsen för sitt ide, som kan vara en håla, en utgrävd grop under en myrstack eller mellan några stenblock. Björnen besöker ofta det tilltänkta idet under sommaren för att kolla upp det. Speciellt äldre hannar bryr sig inte om att hitta något ide, i stället lägger de sig under en gran och låter sig snöas över. Honorna är mer nogräknade eftersom de även skall föda ungarna i idet.

Under sommaren har björnar ungefär samma kroppstemperatur som människor, men under vintern sjunker den till cirka 32 grader. Går temperaturen under det börjar björnen, precis som vi, att skaka för att alstra värme.
Björnen sover så att säga med ett halvt öra öppet. Regelbundet lyfter den på huvudet för att lyssna efter ljud utanför idet. Under vintervilan äter och dricker björnen ingenting, och den lämnar normalt inte idet för att uträtta sina behov. Blir den störd kan den däremot lämna idet och söka upp ett nytt.

Läs mer: Björn – fakta om brunbjörnen

Grävling

I Sverige sover grävlingen under vintern i perioder som sträcker sig från några dagar till flera månader, beroende på väder och temperatur. Under denna period sänks inte kroppstemperaturen i någon större grad, men ämnesomsättningen sänks och den lever på en uppbyggd fettreserv. Denna form av vintersömn betecknas oftast inte som att gå i ide utan kallas vintersömn. Ibland kan de vintertid bege sig ut för att leta föda, detta sker oftast vid plusgrader.

Igelkott

Igelkotten bygger sitt vinterbo av hårt packade löv och torrt gräs. Den döljer det gärna under till exempel en buske eller en trappa. Där ligger den hoprullad från oktober till mars-april. Den vaknar till ibland och det händer att den då väljer att byta bo. Om vintern är lång och kall dör många igelkottar för att det upplagrade fettet som den lever av under vintern inte räcker till. Särskilt sent födda ungar har ofta för lite fett. I länder med något mildare klimat blir dvalan kortare, och igelkottar som hålls i fångenskap går inte i ide alls.

Läs mer om igelkott: Kan man ha igelkott som husdjur?

Fladdermus

Fladdermöss lever av insekter och när kylan kommer försvinner insekterna och vad är det då för vits med att jaga runt och leta? Fladdermössen sover sig igenom eländet i stället. De söker upp frostfria grottor, gruvor och jordkällare (i den mån de finns kvar) och hänger där upp och ner, ibland i stora grupper, tills värmen kommer (artikelförfattaren upptäckte en vinter för tiotalet år sedan att två små fladdermöss hade trängt ihop sig i hörnet av springan mellan ytterdörren och tröskeln. Tyvärr hade de redan frusit ihjäl).

Hasselmus

Hasselmusen är Sveriges enda mus av familjen sovmöss. Sovmössen är kända för sin långa vintersömn som varar kring ett halvår, hos hasselmusen från oktober till april eller maj. Hasselmusen tillbringar vintersömnen i hålor under stubbar och rötter, eller i fågelholkar.

Buskmus

Buskmusen hör till de mest gåtfulla arterna i den svenska och även den europeiska naturen, det finns helt enkelt inte mycket kunskap om den. Den är dessutom Sveriges enda mus tillhörande familjen hoppmöss, även kallad springmöss. Den kan lätt urskiljas från andra musarter på grund av sina längre bakben och att den har en tydlig svart rand som sträcker sig längs ryggen från svansroten upp mot huvudet. Buskmusen är aktiv från maj till oktober och ligger i vinterdvala i omkring åtta månader under den kallare årstiden.

Ormar

Ormar går i vinterdvala djupt nere i marken. De söker sig ner under tjälen i sorkhål eller stenrösen.
Ormar är växelvarma, vilket innebär att deras kroppstemperatur följer luftens och markens temperatur.

Padda och groda

Även dessa intar ett slags vintersömn. Grodor övervintrar ofta på bottnen av sjöar och dammar på frostfritt djup och tar då upp syre genom huden. Den vanliga paddan gräver i stället ner sig i marken på frostfritt djup och sover där från september till maj i norra delen av utbredningsområdet. Observera att alla paddor, grodor, ödlor och ormar är fridlysta i hela Sverige.

Insekter

Insekter övervintrar ofta i diapaus, som liknar dvala. Diapaus är ett tillfälligt avbrott i tillväxten och utvecklingen till följd av ogynnsamma miljöförhållanden. Många puppor, larver och vuxna insekter klarar minusgrader, till exempel genom antifrysämnen i kroppsvätskorna. Vissa insekter klarar till och med att frysas, tack vare små partiklar som gör att iskristallerna håller sig utanför cellerna.

Skillnaden mellan att gå i ide och ligga i dvala

De flesta växelvarma arter som ligger i dvala, som ormar, grodor och insekter, vaknar inte av egen kraft även om de riskerar att frysa till is. Därför dör de om de inte har hittat en tillräckligt frostfri plats att övervintra på.

Ordet ide betyder egentligen platsen där djuret övervintrar, men i dag används uttrycket gå i ide ofta som ett annat ord för vinterdvala. Vid äkta dvala sänker djuret sin ämnesomsättning så mycket att kroppstemperaturen, andningen och hjärtrytmen blir mycket låga. Hos igelkotten sjunker kroppstemperaturen från cirka 36 till 8 °C, och den andas bara en till två gånger per minut. Björnens kroppstemperatur sjunker bara några grader, och därför kallas björnens och grävlingens vinter ofta vintervila eller vintersömn i stället.

Vilka djur går inte i ide?

Många svenska djur är vakna hela vintern. Ekorren går inte i ide, men vilar längre i boet när det är kallt, och flera ekorrar kan dela bo för att hålla värmen. Räv, älg, rådjur och hare klarar vintern med tjockare vinterpäls, och sorkar och mullvadar fortsätter att leta mat under snön och i marken. Isbjörnen går normalt inte heller i ide, till skillnad från brunbjörnen. Bara dräktiga honor tillbringar vintern i en utgrävd snögrotta, där ungarna föds i januari.

Många fåglar flyttar söderut, medan de som stannar behöver hitta mat hela vintern. Där kan du hjälpa till genom att mata fåglar på vintern.

Varför går djur i ide?

På vintern är det ont om mat. Insekterna som fladdermöss och igelkottar lever av försvinner, och växter slutar växa. I stället för att lägga mer energi på att leta föda än de får tillbaka sänker djuren sin ämnesomsättning och lever på fettet de har lagrat under sommaren och hösten. Björnen äter till exempel omkring 20 000 kilokalorier per dag på hösten innan vintersömnen, och hasselmusen kan nästan fördubbla sin vikt från 17–20 till 30–40 gram.

Vanliga frågor om djur som går i ide

Källor: Wikipedia – Dvala, Brunbjörn, Igelkott, Hasselmus, Buskmus, Vanlig padda och Isbjörn.