Valhajen (Rhincodon typus) är en haj och världens största nu levande fiskart. Den är alltså inte en val, trots namnet. Valhajen lever på plankton och småfisk och är ofarlig för människor.
- Vanlig längd omkring 10 meter, längsta tillförlitligt uppmätta 18,8 meter
- Äter djurplankton, krill, fiskrom och småfisk som den silar ur vattnet
- Lever i tropiska och varma hav, inte i Sverige
- Starkt hotad (EN) på IUCN:s rödlista
Uppdaterad 28 oktober 2026. Källor: Wikipedia (sv/en), FishBase och IUCN:s rödlista.
Valhajen är den största av hajarterna och likaså världens största haj / fisk. Normalt blir den cirka 10 meter, men individer på 12,5 meter har uppmätts. Valhajen är ofarlig för människan då den lever av i huvudsak zooplankton vid ytan som mestadels består av hoppkräftor och fiskägg. Ibland ingår mindre eller större fiskar också i födan såsom makrill, sardiner ansjovis och mindre tonfiskar.
| Fakta | Valhaj |
|---|---|
| Vetenskapligt namn | Rhincodon typus (Smith, 1828), engelska whale shark |
| Djurgrupp | Broskfisk, haj i ordningen matthajar (Orectolobiformes). Enda arten i familjen valhajar (Rhincodontidae) |
| Storlek | Vanligen omkring 10 m. Längsta tillförlitligt uppmätta 18,8 m |
| Vikt | Omkring 15 ton för en valhaj på 11–12 m |
| Föda | Djurplankton som hoppkräftor och krill, fiskrom, maneter och småfisk som sardiner och ansjovis |
| Habitat | Tropiska och varma hav i alla oceaner utom Medelhavet, oftast i vatten över 21 °C. Dyker ner till 1 928 m |
| Livslängd | Uppskattningsvis 80–130 år |
| Hotstatus | Starkt hotad (EN) på IUCN:s rödlista, senast bedömd 2025 |
Källor: Wikipedia: Whale shark, Wikipedia: Valhaj, FishBase: Rhincodon typus och IUCN:s rödlista. Uppgifterna om största längd och vikt skiljer sig mellan källorna.
Är valhajen en val eller haj?
Är en valhaj en val eller en fisk? Valhajen är en fisk, närmare bestämt en haj. Den andas med gälar, har ett skelett av brosk och hör till matthajarna, medan valar är däggdjur som andas luft med lungor. Namnet valhaj syftar på hur stor den är och hur den ser ut, och enligt engelska Wikipedia är valhajen inte nära släkt med valarna. Likheten med bardvalarna är att båda silar sin mat ur vattnet. Läs mer om hur hajar fungerar i vår artikel om hajar.
Valhajen känns igen på den breda, platta nosen och den grå till blågrå ryggen med ljusa prickar och strimmor. Prickmönstret är unikt för varje valhaj, ungefär som ett fingeravtryck, och forskare använder det för att känna igen enskilda djur (Wikipedia: Valhaj).
Hur stor kan en valhaj bli?
En valhaj blir vanligen omkring 10 meter lång enligt FishBase. En studie av valhajar vid Ningalooreven i Australien under tio år visade att hanarna i snitt blir 8–9 meter och att honorna blir större. Den längsta valhaj som forskare räknar som tillförlitligt uppmätt var en hona från Arabiska havet 2001 med en beräknad totallängd på 18,8 meter (McClain m.fl. 2015, via Wikipedia). Svenska Nationalnyckeln (2011) anger 12,65 meter som största säkert mätta exemplar, så uppgifterna skiljer sig mellan källorna.
Vikten är svårare att ta reda på, eftersom ingen kan väga en levande valhaj. En 11–12 meter lång valhaj som hittades flytande i havet utanför Karachi i Pakistan 2012 vägde omkring 15 ton. Det gör valhajen till världens största fisk både till längd och vikt.
Honorna är könsmogna när de uppnår en längd av 438 till 562 centimeter. Äggen kläcks inuti honans kropp och hon föder sedan levande ungar. En hona som fångades 1996 bar på omkring 300 ungar. Ungarna är 40–60 centimeter långa när de föds. Livslängden för valhajar är upp till 80 år.

Vad äter valhajen?
Valhajen äter plankton och små fiskar som den silar ur vattnet. Födan är främst hoppkräftor, krill, fiskrom, maneter och larver, men också småfisk som sardiner, ansjovis, makrill och små tonfiskar (Wikipedia: Whale shark). Den är en av tre hajarter som lever som filtrerare, tillsammans med brugden och den sällsynta djuphavshajen Megachasma pelagios (megamouth).
Munnen kan bli omkring 1,5 meter bred och har över 300 rader med pyttesmå tänder och omkring 20 silliknande filterplattor som valhajen fångar maten med. När valhajen äter står den ofta nästan lodrätt i vattnet och öppnar munnen och gälarna 7–28 gånger i minuten (FishBase). Den äter också rom som koraller släpper när de leker.
Är valhajen farlig för människor?
Nej, valhajen är inte farlig för människor. FishBase klassar den som ofarlig, och den äter inget större än småfisk. Dykare och snorklare kan simma nära valhajar, men i de flesta länder är det förbjudet att röra vid eller rida på dem, eftersom det kan skada hajarna (Wikipedia).
Artikelförfattaren har själv snorklat i ett stim bestående av ett tiotal valhajar utanför Cebu, Filipinerna. Gruppen började komma till platsen och fiskarna på orten började mata dem. Valhajarna började komma tillbaka ungefär samma tid varje dag. Befolkningen insåg att det här kanske de kunde slå mynt av och började erbjuda hugade snorklare att skjutsa ut dem de cirka femtio metrarna till var de brukade infinna sig. Vid mitt besök uppmanades jag att inte simma för nära. Även om de var ofarliga kunde en snärt av bakkroppen få förödande konsekvenser. Tyvärr hade de inte lyckats förmedla samma information till valhajarna. Därför stod en ambulans standby på land. Jag fick dock inga skador. Projektet på Cebu har kritiserats för att det förändrar valhajens naturliga beteende.
Läs mer om hajar Hajar
Var lever valhajen?
Valhajen lever i tropiska och varma tempererade hav i alla världens oceaner utom Medelhavet (FishBase). Oftast håller den sig mellan 30 grader nord och 35 grader syd i vatten som är varmare än 21 °C, men den har setts så långt norrut som Fundybukten i Kanada. Valhajar samlas vissa tider på året där det finns mycket mat, till exempel vid Ningalooreven i Australien, Yucatánhalvön i Mexiko och Donsol på Filippinerna.
Finns valhajen i Sverige? Nej, Sverige finns inte med bland länderna där valhajen förekommer enligt IUCN, och vattnet här är för kallt. Närmast oss i Europa finns den vid Portugal, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna. Den största fisken i svenska vatten är i stället brugden, som också är en ofarlig planktonätare och ibland syns vid västkusten (Wikipedia: Brugd).
Valhajen kan dyka till ett djup av 1 930 meter, det är inte fastställt varför de går ned på så stora djup men man tror att det beror på brist av föda i de ytligare områdena.
Fångst
Valhaj fångas främst för fenornas och köttets skull, men även för tillverkning av hajleverolja. Brosk från valhaj används också inom traditionell medicin.
Valhajen anses som en starkt hotad art av IUCN.
Är valhajen utrotningshotad?
Ja, valhajen klassas som starkt hotad (EN) på IUCN:s rödlista. Den bedömdes som starkt hotad 2016, och i den senaste bedömningen från 2025 är klassningen densamma. Bestånden har minskat med omkring hälften de senaste 75 åren, med cirka 63 procent i Indiska oceanen och Stilla havet och över 30 procent i Atlanten. De största hoten är riktat fiske, bifångst i annat fiske och kollisioner med stora fartyg (Wikipedia: Whale shark). Sedan 2003 står valhajen i bilaga II till CITES, som reglerar internationell handel med arten.
Läs mer om hajar Tigerhajar

Källor (lästa oktober 2026): Wikipedia: Whale shark, Wikipedia: Valhaj, FishBase: Rhincodon typus, IUCN:s rödlista: Rhincodon typus (Pierce m.fl. 2025) och Wikipedia: Brugd.

Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.