Darrål

Darrålen, eller elektrisk ål, är en sydamerikansk sötvattensfisk som kan bli runt 2,5 meter lång och ge elstötar på flera hundra volt. Rekordet är 860 volt, uppmätt hos arten Electrophorus voltai, och ingen annan känd djurart når så högt. Trots namnet är darrålen ingen ål utan en knivfisk, och sedan 2019 räknar forskarna med tre olika arter i stället för en.

Hur många volt ger en darrål?

Den starkaste darrålen har uppmätts till 860 volt. Värdet kommer från arten Electrophorus voltai och publicerades 2019 i Nature Communications av den brasilianske forskaren Carlos David de Santana med kollegor. Ingen elektrisk urladdning från något annat levande djur har mätts högre. I samma studie gav E. varii som mest 572 volt och den klassiska E. electricus som mest 480 volt. Det är de högsta värden forskarna fick fram hos varje art, och enskilda fiskar ger ofta betydligt mindre.

Strömmen i varje puls når upp till omkring 1 ampere. En enskild stöt varar bara ett par tusendels sekunder, så när darrålen jagar eller försvarar sig skickar den ut hundratals pulser per sekund.

Hur alstrar darrålen elektricitet?

Darrålen alstrar ström i tre elektriska organ som fyller nästan hela kroppen bakom huvudet: huvudorganet, Hunters organ och Sachs organ. Organen består av elektrocyter, ombyggda muskelceller som var för sig bara ger en liten spänning. I huvudorganet sitter omkring 6 000 sådana celler staplade efter varandra, ungefär som batterier i serie. När de laddar ur samtidigt summeras spänningen till flera hundra volt.

Huvudorganet står, med hjälp av Hunters organ, för de kraftiga stötar som bedövar byten och skrämmer bort fiender. Sachs organ sänder svagare pulser på runt 10 volt som darrålen använder för att orientera sig. Ögonen är små och synen dålig, så det elektriska sinnet blir en sorts radar i det grumliga vattnet. Elfiskar brukar delas in i svagströmsfiskar, som bara orienterar sig med ström, och starkströmsfiskar, som också bedövar byten. Darrålen klarar båda.

Är darrålen farlig för människor?

Ja, en vuxen darrål kan vara farlig för en människa. En kraftig stöt kan bedöva, och den som faller ihop i grunt vatten riskerar att drunkna. Upprepade stötar kan i värsta fall orsaka andnings- eller hjärtstillestånd. Dödsfall är ändå extremt ovanliga.

Hur det känns vet biologen Kenneth Catania vid Vanderbilt University. 2017 lät han en liten darrål, bara omkring 40 centimeter lång, ge honom stötar i armen och mätte strömmen till 40 till 50 milliampere. Han har också filmat hur darrålar som känner sig hotade hoppar upp ur vattnet och trycker huvudet mot angriparen. Då går strömmen rakt genom angriparens kropp i stället för att spridas ut i vattnet. Redan år 1800 såg Alexander von Humboldt hur darrålar bedövade två hästar som sedan drunknade.

Fler djur som kan skada människor hittar du bland farliga och giftiga djur.

Är darrålen en ål?

Nej, darrålen är ingen ål. Den hör till ordningen knivfiskar (Gymnotiformes) och står närmare malar och karpfiskar än den europeiska ålen, som tillhör en helt annan ordning (Anguilliformes). Kroppsformen har gett den namnet: lång, rund och fjällös, med en lång analfena längs nästan hela undersidan. Det är med vågrörelser i den fenan som darrålen tar sig fram i vattnet.

En annan sak som skiljer den från de flesta fiskar är andningen. Darrålen har gälar men hämtar det mesta av sitt syre genom att gå upp till ytan och andas luft, vilket gör att den klarar syrefattiga vatten där andra fiskar har svårt att överleva.

Vilka arter av darrål finns det?

Tre arter av darrål är kända i dag. I över 250 år, ända sedan Carl von Linné beskrev den 1766, räknade man med en enda art. Först 2019 jämförde de Santanas forskarlag DNA, kroppsbyggnad och elektriska urladdningar hos 107 darrålar från Amazonas och Guyanaområdet. Fiskarna visade sig tillhöra tre linjer som gick isär för flera miljoner år sedan.

• Electrophorus electricus lever i höglandsvattnen på Guyanaskölden i norr. Det är Linnés ursprungliga art och uppmättes till som mest 480 volt i studien.
• Electrophorus voltai lever i höglandsvattnen på Brasilianska skölden söder om Amazonfloden. Den är uppkallad efter Alessandro Volta, som byggde det första elektriska batteriet, och är rekordhållaren med 860 volt.
• Electrophorus varii lever i låglandet, i grumliga och syrefattiga floder med sand- eller lerbotten. Den är uppkallad efter fiskforskaren Richard Vari och har uppmätts till 572 volt.

Utifrån går arterna knappt att skilja åt. Skillnaderna sitter främst i huvudets form, i arvsmassan och i hur kraftiga stötar de ger.

Hur jagar darrålen?

Darrålen jagar med elstötar som tar kontroll över bytets muskler. Enligt Kenneth Catanias försök aktiverar de snabba pulserna nerverna i bytesdjuret, så att musklerna krampar och fisken inte kan fly. Svaga pulser får dessutom gömda byten att rycka till och avslöja sig. Ett större byte som gör motstånd kan darrålen slingra sig runt så att huvudet (pluspolen) och stjärten (minuspolen) hamnar på var sida om bytet, vilket koncentrerar strömmen genom det.

Länge trodde man att darrålar alltid jagar ensamma. 2021 beskrev Douglas Bastos och hans kollegor i tidskriften Ecology and Evolution en sjö vid Iririfloden i Brasilien med över 100 vuxna E. voltai. Där drev darrålarna ihop småfisken tetror till täta stim, och grupper på upp till tio darrålar anföll sedan samtidigt med elstötar. Sådan gruppjakt kände forskarna bara till hos nio andra fiskarter.

Hur skyddar sig darrålen mot sin egen ström?

Ingen vet säkert hur darrålen undviker att skada sig själv. De livsviktiga organen ligger samlade längst fram i kroppen, avskilda från de elektriska organen, och tar bara upp ungefär en femtedel av fiskens längd. En hypotes är att den tjocka huden isolerar, en annan att fettvävnad skärmar av de inre organen. Enligt obekräftade uppgifter kan darrålar med skadad hud drabbas av sina egna stötar.

Är du nyfiken på fler rekord i fiskvärlden kan du läsa om världens största sötvattensfisk och den snabbaste fisken. Gillar du djur med oväntade superkrafter finns fler bland våra konstiga djur.

Vanliga frågor om darrål

Hur länge lever en darrål?

Enstaka darrålar i fångenskap har levt i över 20 år. Hur gamla de blir i det vilda är inte känt.

Hur förökar sig darrålen?

Leken sker under torrperioden, från september till december. Hanen bygger ett bo med hjälp av sin saliv, honan lägger omkring 1 200 ägg där och föräldrarna tar sedan hand om ungarna i omkring fyra månader, med hanen som vakt.

Är darrålen utrotningshotad?

Nej. IUCN klassar både Electrophorus electricus och E. voltai som livskraftiga. E. varii har ännu inte bedömts.

Finns det darrål i Sverige?

Nej, inte i naturen. Darrålen lever bara i tropiska sötvatten i norra Sydamerika.

Vad äter darrålen?

Mest fisk. E. voltai tar gärna pansarmalen Megalechis thoracata, och E. varii äter främst pansarmalar och ciklider.

Källor

• de Santana, C. D. m.fl. (2019). Unexpected species diversity in electric eels with a description of the strongest living bioelectricity generator. Nature Communications 10, 4000.
• Bastos, D. A. m.fl. (2021). Social predation in electric eels. Ecology and Evolution 11.
• Catania, K. C. (2017). Power transfer to a human during an electric eel’s shocking leap. Current Biology 27.
• National Geographic. Electric eel.
• IUCN:s rödlista via GBIF (bedömningsstatus för de tre arterna).
• Darrål och Electric eel, Wikipedia, med där angivna källor.

Pär Svensson

Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.