Med konstiga menar vi konstiga till utseendet. Vad som inte är konstigt är om man tror att de inte finns, men det gör de.
Hårigt hjortsvin
De finns på två, eventuellt tre öar i Indonesien. Betarna växer hela tiden, varför de måste skrapa ner dem.
Tofshjort
Tofshjorten lever i södra Kina. Det finns ytterligare två hjortarter som har framträdande betar.
Stjärnmullvad
Stjärnmullvaden finns i Kanada och norra USA. Den inte bara ser konstig ut, den anses också vara världens snabbaste djur. Tiden för att lokalisera ett byte, gräva fram och förtära det ligger på omkring 230 millisekunder. Det kan jämföras med tiden det tar för en människa att reagerar på att ett trafikljus slår om, den tiden är ungefär 650 millisekunder. Dessutom är den det enda däggdjur man känner till som kan lukta upp byte under vattnet.
Läs mera om Världens finaste djur
Aye aye eller rukonozhka
Är den enda kvarvarande representanten av sin art. Den lever i Madagaskars regnskogar. När man ser det lilla djuret anar man varifrån skaparna av filmen Sagan om ringen fick idén till Gollums utseende.
Trollhaj
Trollhaj, även kallad näshaj lever på 100 – mer än 1000 meters djup. Den finns från Frankrike i norr till Nya Zeeland i söder. Att dess kroppsfärg är skär gör den inte mindre konstig.
Kungsgam
Kungsgam finns främst i tropiska låglandsskogar i Syd- och Centralamerika. Liksom andra gamar är den asätare.
Läs mera om Kokoskrabba
Kalifornisk gam
Trigonognathus kabeyai
Vad är det här? Jo, det är en djuphavshaj. Den är inte särskilt stor, runt en decimeter. Den beskrevs först på 1990-talet och man vet inte så mycket om den. Förutom att den finns utanför Japans kust. Dessutom tillhör den arten lanternhajar, vilket innebär att den har fotoner på undersidan som fungerar som ett slags spotlights. Just det, den kallas ibland för huggormshundhaj, vilket inte gör den mindre konstig.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för “blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem “äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.
