Präriehund

Trots sitt namn tillhör präriehundar familjen ekorrar. Präriehundar lever i kolonier som har stora gångsystem under marken. I gångsystemen byggs det upp speciella rum för skafferi och sovplatser. Präriehunden har starka släktband och varje gång två präriehundar möts hälsar de på varandra. Vuxna präriehundar håller ofta vakt medan yngre får leka och roa sig. När en fara dyker upp skäller präriehundarna och alla rusar då ner i gångarna för att söka skydd.

(Namnet kommer av var den lever, samt dess varningsskall.)

Läs mera om Gnagare

Vad är en präriehund?

Präriehundar är kraftigt byggda, grävande gnagare som lever på Nordamerikas gräsmarker. De är i första hand växtätare och äter gräs, frön, rötter och örter, men tar ibland insekter. Det finns fem arter, och alla hör till släktet Cynomys. Den mest kända och mest spridda arten är svartsvansad präriehund.

Är präriehundar och murmeldjur släkt?

Ja. Präriehundar och murmeldjur är nära släkt. Båda hör till ekorrfamiljen (Sciuridae) och till samma grupp av markekorrar, tribus Marmotini, där även jordekorrar och sislar ingår. Präriehundar är alltså närmare släkt med murmeldjur och ekorrar än med hundar. Likheterna syns i levnadssättet: båda gräver hålor, lever i familjegrupper och varnar varandra med läten när en fiende närmar sig.

En skillnad är storleken. Murmeldjur är betydligt större och tyngre, medan en präriehund oftast väger 0,5–1,5 kg.

Hur stora blir präriehundar och hur länge lever de?

En vuxen präriehund är i genomsnitt 30–40 cm lång inklusive den korta svansen och väger mellan 0,5 och 1,5 kg. Hanarna är oftast något större än honorna. Hos svartsvansad präriehund är livslängden i det vilda ungefär 5 år för hanar och 7 år för honor, enligt forskaren John Hooglands långtidsstudier.

Präriehundarnas kolonier

Präriehundar lever i stora kolonier där den största finns i Mexiko och beräknas vara upp till en miljon individer. Ytan som kolonin tar upp är hela 350 km². I kolonin finns flera familjer som ofta består av en vuxen hane, tre-fyra honor samt ungar och ungdjur. En familj kan uppgå till cirka 25 individer.

Läs mera om Murmeldjur

Familjegrupperna försvarar sina egna revir inom kolonin. Medlemmar i samma familj ”pussas” och putsar varandra, men gör det inte med präriehundar från andra familjer. Honorna stannar oftast kvar i sin familjegrupp hela livet, medan hanarna flyttar när de blir vuxna.

Ungarna i kolonin

Det är honan som ansvarar för ungarna hela tiden och hon kan uppträda mycket aggressivt även mot andra artfränder. Andra honors ungar bits ofta ihjäl och man beräknar att cirka 40 % av alla ungar blir ihjälbitna under sin första tid. Hanar däremot visar inga aggressiva tendenser mot andra hanars ungar. Även äldre syskon kan utgöra hot i början. Det har observerats att äldre storasystrar har blockerat gångar för sina yngre bröder och systrar och på så sätt låtit dem svälta eller kvävas ihjäl. Anledningen till det är troligen att hålla nere antalen djur när matbrist råder.

Kan man ha präriehund som husdjur?

Präriehundar säljs ibland som exotiska husdjur, men de är vilda djur med krävande behov. De är mycket sociala och lever naturligt i stora familjegrupper, de vill gräva och de behöver en speciell kost som främst består av gräs och hö. Varje år går de in i en brunstperiod som kan pågå i flera månader, och då kan de bli försvarsinriktade eller aggressiva.

Efter ett utbrott av apkoppor i USA 2003, där smittan spreds från en importerad gambisk jätteråtta till präriehundar i en djuraffär och vidare till människor, förbjöd amerikanska myndigheter handel med präriehundar. Det förbudet hävdes 2008. EU stoppade också 2003 importen av präriehundar från USA, och importstoppet för vildfångade präriehundar har enligt sammanställningar av regelverket inte hävts (Wikipedia).

I Sverige är det enligt Jordbruksverket förbjudet för privatpersoner att hålla apor, rovfåglar och rovdjur (utom hund, katt, grävling och tamiller) som sällskapsdjur. Gnagare finns inte med på den listan, men sällskapsdjur ska vara födda och uppfödda i fångenskap, och det finns regler för skötsel och införsel. Den som funderar på ett ovanligt sällskapsdjur bör läsa Jordbruksverkets regler och fråga en veterinär med erfarenhet av exotiska djur. Är du ute efter ett lättare alternativ kan du läsa om lättskötta husdjur.

Hot och skydd

Naturliga fiender är prärievargen, svartfotad iller, nordamerikansk grävling, skallerormar och rovfåglar. I början hjälpte människan oavsiktligt präriehunden genom att döda dess naturliga fiender och med betesdjur hålla gräset kort vilket präriehunden tycker om. När präriehundsbestånden blev för stora utrotades snabbt upp till 98 % av alla präriehundar. Bland annat spreds information om att de skulle vara smittbärare av sjukdomar, något som var kraftigt uppförstorat. Idag finns åtgärder för att skydda präriehunden helt från utrotning. Något som har bidragit är att de stora kolonierna med präriehundar har blivit populära turistmål.

Präriehundar räknas som en nyckelart. Många andra djur är beroende av dem, till exempel svartfotad iller och prärieugglor som använder deras hålor. Två arter är i dag starkt hotade enligt IUCN: mexikansk präriehund och Utahpräriehund. Ett stort hot mot vilda kolonier är pest, som kan slå ut hela kolonier.

Källor: Wikipedia: Prairie dog (systematik, storlek, socialt liv och 2003 års importstopp, läst oktober 2026), Wikipedia: Black-tailed prairie dog (livslängd enligt Hoogland), IUCN:s rödlista, mexikansk präriehund, IUCN:s rödlista, Utahpräriehund, Jordbruksverket: ovanliga sällskapsdjur.