Bisonoxen är Nordamerikas största landdjur. Vikten varierar från 300 till 900 kilo, men den tyngsta man känner till vägde 1700 kilo. Längden varierar från straxt över 2 meter till 3,5 meter och mankhöjden ligger på 150 till knappt 200 centimeter. För cirka 10000 år sedan invandrade Stäppbisonoxen till Nordamerika, från Asien via Sibirien, och utvecklades till bisonoxen. Det finns i dag två arter, en som lever på prärien och en som lever i skogen. Bisonoxens närmaste i dag levande släkting är visenten.
läs mera om djur Dromedar
1860 uppskattades det att det fanns cirka 60 miljoner bisonoxar på den amerikanska prärien, sedan påbörjades en intensiv och okontrollerad jakt, ledd av järnvägsbolagen och den amerikanska arnén. Syftet med jakten var att tvinga ursprungsbefolkningen (indianer) i reservat och göra dem beroende av bidrag från den federala regeringen. 1890 fanns bara 800 bisonoxar kvar. Den mest kände bisonjägaren var översten William Cody, mera känd som Buffalo Bill. Han påstås ha skjutit 4000 bisonoxar på 18 månader. Bisonoxar är vanligen dagaktiva och äter i huvudsak i gryning och skymning. Djuren lever, förutom under parningstiden, i olika flockar där honor och ungdjur bildar en flock och hannar en flock. Parningstiden är i augusti och kalvarna föds under våren året efter. I dag finns troligtvis 350 000 bisonoxar. Bisonoxen är Nordamerikas största landdjur. Vikten varierar från 300 till 900 kilo, men den tyngsta man känner till vägde 1700 kilo. Längden varierar från straxt över 2 meter till 3,5 meter och mankhöjden ligger på 150 till knappt 200 centimeter. För cirka 10000 år sedan invandrade Stäppbisonoxen till Nordamerika, från Asien via Sibirien, och utvecklades till bisonoxen. Det finns i dag två arter, en som lever på prärien och en som lever i skogen. Bisonoxens närmaste i dag levande släkting är vincenten. 1860 uppskattades det att det fanns cirka 60 miljoner bisonoxar på den amerikanska prärien, sedan påbörjades en intensiv och okontrollerad jakt, ledd av järnvägsbolagen och den amerikanska arnén. Syftet med jakten var att tvinga ursprungsbefolkningen (indianer) i reservat och göra dem beroende av bidrag från den federala regeringen. 1890 fanns bara 800 bisonoxar kvar. Den mest kände bisonjägaren var översten William Cody, mera känd som Buffalo Bill. Han påstås ha skjutit 4000 bisonoxar på 18 månader. Bisonoxar är vanligen dagaktiva och äter i huvudsak i gryning och skymning. Djuren lever, förutom under parningstiden, i olika flockar där honor och ungdjur bildar en flock och hannar en flock. Parningstiden är i augusti och kalvarna föds under våren året efter. I dag finns troligtvis 350 000 bisonoxar. Bisonoxen är Nordamerikas största landdjur. Vikten varierar från 300 till 900 kilo, men den tyngsta man känner till vägde 1700 kilo. Längden varierar från straxt över 2 meter till 3,5 meter och mankhöjden ligger på 150 till knappt 200 centimeter. För cirka 10000 år sedan invandrade Stäppbisonoxen till Nordamerika, från Asien via Sibirien, och utvecklades till bisonoxen. Det finns i dag två arter, en som lever på prärien och en som lever i skogen. Bisonoxens närmaste i dag levande släkting är vincenten. 1860 uppskattades det att det fanns cirka 60 miljoner bisonoxar på den amerikanska prärien, sedan påbörjades en intensiv och okontrollerad jakt, ledd av järnvägsbolagen och den amerikanska arnén. Syftet med jakten var att tvinga ursprungsbefolkningen (indianer) i reservat och göra dem beroende av bidrag från den federala regeringen. 1890 fanns bara 800 bisonoxar kvar. Den mest kände bisonjägaren var översten William Cody, mera känd som Buffalo Bill. Han påstås ha skjutit 4000 bisonoxar på 18 månader. Bisonoxar är vanligen dagaktiva och äter i huvudsak i gryning och skymning. Djuren lever, förutom under parningstiden, i olika flockar där honor och ungdjur bildar en flock och hannar en flock. Parningstiden är i augusti och kalvarna föds under våren året efter. I dag finns troligtvis 350 000 bisonoxar. Bisonoxen är Nordamerikas största landdjur. Vikten varierar från 300 till 900 kilo, men den tyngsta man känner till vägde 1700 kilo. Längden varierar från straxt över 2 meter till 3,5 meter och mankhöjden ligger på 150 till knappt 200 centimeter. För cirka 10000 år sedan invandrade Stäppbisonoxen till Nordamerika, från Asien via Sibirien, och utvecklades till bisonoxen. Det finns i dag två arter, en som lever på prärien och en som lever i skogen. Bisonoxens närmaste i dag levande släkting är vincenten. 1860 uppskattades det att det fanns cirka 60 miljoner bisonoxar på den amerikanska prärien, sedan påbörjades en intensiv och okontrollerad jakt, ledd av järnvägsbolagen och den amerikanska arnén. Syftet med jakten var att tvinga ursprungsbefolkningen (indianer) i reservat och göra dem beroende av bidrag från den federala regeringen. 1890 fanns bara 800 bisonoxar kvar. Den mest kände bisonjägaren var översten William Cody, mera känd som Buffalo Bill. Han påstås ha skjutit 4000 bisonoxar på 18 månader. Bisonoxar är vanligen dagaktiva och äter i huvudsak i gryning och skymning. Djuren lever, förutom under parningstiden, i olika flockar där honor och ungdjur bildar en flock och hannar en flock. Parningstiden är i augusti och kalvarna föds under våren året efter. I dag finns troligtvis 350 000 bisonoxar.läs mera om djur Flodhäst
1860 uppskattades det att det fanns cirka 60 miljoner bisonoxar på den amerikanska prärien, sedan påbörjades en intensiv och okontrollerad jakt, ledd av järnvägsbolagen och den amerikanska arnén. Syftet med jakten var att tvinga ursprungsbefolkningen (indianer) i reservat och göra dem beroende av bidrag från den federala regeringen. 1890 fanns bara 800 bisonoxar kvar. Den mest kände bisonjägaren var översten William Cody, mera känd som Buffalo Bill. Han påstås ha skjutit 4000 bisonoxar på 18 månader.
Bisonoxar är vanligen dagaktiva och äter i huvudsak i gryning och skymning. Djuren lever, förutom under parningstiden, i olika flockar där honor och ungdjur bildar en flock och hannar en flock. Parningstiden är i augusti och kalvarna föds under våren året efter. I dag finns troligtvis 350 000 bisonoxar.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för “blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem “äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.
