Lemmeln är en liten, kompakt gnagare med kort svans som lever i fjäll och barrskog i norra Sverige. Här finns två arter: fjällämmeln (Lemmus lemmus), den gul-svart-rostbruna lemmeln på kalfjället, och den mindre, blågrå skogslämmeln (Myopus schisticolor). Vart tredje till femte år blir fjällämlarna så många att man talar om lämmelår.
Vad är en lemmel för djur?
En lemmel är en gnagare i familjen hamsterartade gnagare (Cricetidae), nära släkt med sorkar. Lämlarna är satta och runda, med korta ben, små öron som nästan döljs i pälsen och en svans på bara någon centimeter eller två. De är aktiva hela året och håller ingen vinterdvala. På vintern lever de under snön och kan till och med få ungar där.
Lämlar finns runt hela Arktis, från Skandinavien och Sibirien till Alaska och Kanada. Bara två av arterna lever i Sverige.
Ordet stavas lämmel i Svenska Akademiens ordlista, med pluralformen lämlar. Många skriver lemmel, och båda stavningarna syftar på samma djur. Vill du läsa om fler av lemmelns släktingar finns en översikt över gnagare och en om däggdjur.
Vilka lämlar finns i Sverige?
I Sverige lever två arter: fjällämmeln på kalfjället och den mindre skogslämmeln i mossrik granskog.
| Fjällämmel | Skogslämmel | |
|---|---|---|
| Vetenskapligt namn | Lemmus lemmus | Myopus schisticolor |
| Längd | 12–15 cm | 8–11,5 cm |
| Vikt | omkring 70–75 g | 20–40 g |
| Färg | Gul, svart och rostbrun | Mörkt blågrå med rödbrun fläck på ryggen |
| Miljö | Kalfjäll och tundra, gärna nära vatten | Fuktig, mossrik granskog och myrar |
| Utbredning i Sverige | Fjällkedjan, normalt ner till norra Dalarna | Norrland utom nordvästra delen |
| Ungar per kull | upp till 12 | 2–9, oftast 3–5 |
| Kullar per år | upp till 6 | upp till 4 |
| Hotstatus (IUCN) | Livskraftig | Livskraftig |
Hur ser en fjällämmel ut?
Fjällämmeln har rödbrun rygg, gulaktiga sidor, ljus undersida och en stor svart fläck som går från nosen över huvud och skuldror, ofta vidare som en rand bakåt. Mellan öronen bryts det svarta av orangebruna fläckar. Den blir 12–15 centimeter lång och väger omkring 70–75 gram.
Arten är det enda ryggradsdjur som säkert är endemiskt för Fennoskandien. Den finns alltså bara i Norge, Sverige, Finland och på Kolahalvön, ingen annanstans i världen.
Varför har fjällämmeln så starka färger?
Färgerna är en varning. När en fiende kommer nära stannar fjällämmeln ofta kvar, piper och fräser och visar tänderna, i stället för att gömma sig som de flesta smågnagare. Zoologen Malte Andersson vid Göteborgs universitet lät 2015 18 personer leta efter lämlar och sorkar i terrängen, och fjällämlarna var lättare att upptäcka än gråsiding, den sork som lever bredvid dem. I samma studie varnade fjällämlarna med läten i 36 av 110 möten med en människa, medan brunlämlar (en nordamerikansk släkting) gjorde det i ett av 39 fall.
Andersson tolkade kombinationen av färg och ljud som aposematism, alltså att bytet signalerar att det tänker försvara sig.
Hur ser en skogslämmel ut och var lever den?
Skogslämmeln är mörkt blågrå med lite ljusare buk och en rödbrun fläck på ryggen. Med sina 8–11,5 centimeter och 20–40 gram är den betydligt mindre än fjällämmeln, och svansen är bara 1–2 centimeter. Den lever i fuktig granskog med tjocka mattor av mossa, där den gör långa öppna gångar och bygger runda bon.
Den är mest aktiv på natten och syns därför sällan. Vissa honor får bara döttrar, och vissa år är upp till 70 procent av ungarna honor. Arten är klassad som livskraftig, men bestånden i Skandinavien minskar när gammal mossrik granskog avverkas.
Vad äter lämlar?
Lämlar äter mest mossa och gräs. Fjällämmeln lever på mossor under vintern, medan örter och gräs dominerar på sommaren. På vintern gräver den långa gångar under snön och betar mossan där, skyddad från både kyla och rovdjur. Skogslämmeln är ännu mer beroende av mossa men tar även gräs, fräken och blad från lingon, annat bärris och vide.
Vad är ett lämmelår?
Ett lämmelår är ett år då fjällämlarna blir extremt många. Topparna kommer ungefär vart tredje till femte år, och under ett riktigt lämmelår kan det finnas omkring 250 lämlar per hektar. Däremellan är de så få att man kan vandra en hel sommar på fjället utan att se en enda.
Förklaringen är en enorm förökningsförmåga. En hona kan bli könsmogen redan vid 20 dagars ålder och få upp till sex kullar per år med upp till tolv ungar i varje. När snön kommer tidigt och djupt på hösten fortsätter lämlarna att föröka sig under snötäcket hela vintern, och då kan stammen explodera till nästa sommar. Kända lämmelår i Sverige är 1965 och 1969, och 2011 var ännu ett ymnigt år.
Under lämmelåren sprider sig djuren långt utanför fjällen och kan dyka upp nere i skogslandet. Sådana vandringar kallas lämmeltåg. Lämlarna simmar över bäckar och sjöar längs vägen, och många drunknar.
Har lämmelåren blivit ovanligare?
Ja, de kommer mer oregelbundet än förr, och orsaken är mildare vintrar som förstör snön lämlarna behöver. Långa mätserier visar regelbundna toppar från 1860-talet, men i början av 1980-talet slutade mönstret att hålla och mellan 1982 och 2001 kom inga lämmelår alls. Fjällekologer vid Stockholms universitet förklarar det med att snön smälter och fryser om under vintern. Då vattenfylls gångarna under snön eller så bildas islager som stänger in mossan, och lämlarna svälter eller fryser ihjäl innan sommaren. Lämmelåren har kommit tillbaka sedan dess, som 2011, men inte med samma regelbundenhet.
Fjällräven får inga ungar alls under år när lämlarna saknas, men i goda lämmelår kan en kull bli över tio valpar. Fjälluggla, jorduggla, hermelin, järv och vessla följer också lämmelcyklerna.
Begår lämlar självmord?
Nej. Lämlar begår inte massjälvmord, och det har aldrig observerats i naturen. Myten bygger delvis på lämmeltågen, där djur som vandrar i stora mängder ibland drunknar när de försöker simma över vatten som är för brett.
Bilden av lämlar som kastar sig utför stup kommer mest från Disneys naturfilm White Wilderness (Vildmarkens hemligheter) från 1958, som vann en Oscar. Filmteamet fraktade lämlar från Hudson Bay till Calgary i Kanada och föste dem från ett lastbilsflak utför ett stup för att skapa scenen. Ännu äldre är föreställningen från 1500-talet, då geografen Jacob Ziegler skrev att lämlar föll ner från himlen under oväder.
Hur länge lever en lemmel?
En lemmel kan bli upp till två år gammal, men de flesta dör inom sitt första år. Lämlarna är huvudföda för de flesta rovdjur i Arktis, så få hinner bli gamla.
Är du nyfiken på fler djur i den svenska naturen hittar du dem bland Sveriges största djur.
Vanliga frågor om lämlar
Är lämlar farliga för människor?
Nej, men en fjällämmel kan bita om du försöker ta upp den. Låt den vara, så springer den undan när den är klar med att skälla på dig.
Var kan man se en lemmel i Sverige?
Bäst chans har du på kalfjället i Jämtland, Härjedalen och Lappland under ett lämmelår, gärna i fuktiga partier med mossa och videsnår. Skogslämmeln är svårare att få syn på eftersom den rör sig mest nattetid.
Vad är skillnaden på en lemmel och en sork?
Lämlarna räknas till sorkarnas underfamilj men är kraftigare byggda, har kortare svans och skiljer sig i tändernas byggnad.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.