Fjällräven är tillsammans med Ren och Fjällämmel en av de äldsta däggdjursarterna i Skandinavien. Fjällräven har på vintern vit päls vilket gör att den kan kamouflera sig bra i snön. På sommaren får fjällräven en päls som är brun förutom på magen där den är vit. Vissa individer har en blåsvart päls året runt. Fjällräven lever till skillnad från Rödräven i parförhållanden som verkar vara livet ut.
Fjällräven är fridlyst i Sverige sedan 1928 men har trots det haft svårt att återhämta sig. Till viss del beroende av att det vissa år har varit brist på föda. Naturvårdsverket samarbetar med sina norska och finska systerorganisationer i olika projekt för att rädda fjällräven.
Fjällräven lever i Sverige på kalfjället och har anpassat sig till det kalla klimatet bland annat genom hårbeklädda trampdynor och en tjock isolerande päls.
Läs mer om rävar Rödräv
Föda
Fjällrävens viktigaste föda är fjällämmel, men år med gott om fjällämmel inträffar bara ungefär vart fjärde år. Övrigt på menyn är andra smågnagare som sork, ripor, grodor, ägg och kadaver. Den är även till stor del asätare och lever på resterna av vad andra har lyckats fälla. Speciellt under vintertid kan renkadaver vara en viktig föda. Under sommarhalvåret kan även fågelägg och fisk stå på menyn.
Läs mer om rävar Får man ha rävar som husdjur
Fortplantning
Fjällrävar gräver lyor under marken där de föder sina ungar. Lyorna kan ha tiotals utgångar och de används år efter år. Det händer att två par delar på samma lya. För att parningen skall lyckas krävs god tillgång på mat. Fjällrävar parar sig i mars och ungarna föds i maj/juni. Under år med mycket god tillgång på föda kan antalet ungar bli upp emot 18 stycken, men vanligen får de 5-10 valpar. Dödligheten är dock mycket hög för valpar. Ungarna stannar vanligtvis hos föräldrarna fram till hösten, varefter de lämnar området.
Hot
Det största hotet mot Fjällräven är att det ofta råder brist på mat, men även effekter av klimatförändringarna som gjort att Rödräven tränger upp ovanför trädgränsen. Rödräven är nästan dubbelt så stor och utgör ett hot mot fjällräven på flera vis, både som konkurrent om mat, men också för att rödrävar dödar fjällrävar.
Fjällrävsstammen är idag liten och geografiskt utspridd, det finns nu i Skandinavien totalt cirka 450 vuxna fjällrävar. Finland har ungar efter Fjällräv inte setts på flera år.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för “blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem “äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.
