Djur i Australien: lista över 15 kända och konstiga arter

Över två tredjedelar av däggdjuren, 93 procent av kräldjuren, 94 procent av groddjuren och nästan hälften av fåglarna i Australien är endemiska, alltså bara kända därifrån. Förklaringen är tid och avstånd. För 50–35 miljoner år sedan släppte Australien från Antarktis och drev norrut som en enorm ö. Pungdjuren som redan fanns ombord fick fylla de roller som hjortar, kattdjur och apor har på andra kontinenter.

Vilka djur finns i Australien? Lista över 15 kända djur

Här är 15 kända och konstiga djur i Australien: näbbdjuret, myrpiggsvinet, taggagamen, kasuaren, kragagamen, koalan, den röda jättekängurun, den nordliga hårnosvombaten, den tasmanska djävulen, tiger quollen, jättevaranen, quokkan, vallabyn, skrattliesten och dingon. Tabellen visar vilken djurgrupp de tillhör, hur stora de blir, om de finns någon annanstans och hur hotade de är.

Vilka djur finns bara i Australien?

Näbbdjuret, koalan, vombatarna, kängurun, quokkan, taggagamen och jättevaranen lever bara i Australien. Det gäller också skrattliesten, även om människor har flyttat ut den till Nya Zeeland. Några av de djur folk förknippar mest med Australien delas med Nya Guinea. Under istiderna låg havsytan så lågt att Australien, Tasmanien och Nya Guinea var en sammanhängande landmassa som kallas Sahul. När isen smälte och havet steg skildes länderna åt, men kasuaren, myrpiggsvinet, kragagamen och kuskusarna finns kvar på båda sidor om Torres sund.

Gränsen åt andra hållet är skarpare. Wallacelinjen, en djuphavsränna mellan Bali och Lombok och vidare norrut mellan Borneo och Sulawesi, har aldrig torrlagts. Tigrar, apor och hjortdjur nådde aldrig Australien, och kontinenten saknar egna kattdjur och primater.

Endemisk och inhemsk är inte samma sak. En inhemsk art hör naturligt hemma i Australien, medan en endemisk art bara finns där. Kasuaren är alltså inhemsk men inte endemisk, eftersom den också lever på Nya Guinea.

Konstiga djur i Australien: hela listan

1. Näbbdjur

När det första uppstoppade näbbdjuret kom till England 1798 trodde flera naturforskare att någon hade sytt fast en ankas näbb på ett däggdjur. Djuret lägger ägg, oftast två, men diar sina ungar. Honan har inga spenar, så mjölken sipprar ut genom porer i huden och ungarna slickar i sig den ur pälsen. Det saknar också en fungerande magsäck. Maten går direkt från matstrupen till tarmen.

Under vattnet stänger näbbdjuret ögon, öron och näsborrar och jagar blint. Näbben har ungefär 40 000 elektroreceptorer som känner av de svaga elektriska fält som kräftor och insektslarver alstrar när de rör sina muskler. Hanarna har en giftsporre på varje bakben. Giftet dödar inte en människa men ger en svullnad och smärta som kan sitta i i månader, och mindre djur som hundar kan dö av det. Under UV-ljus lyser pälsen grönblått. Hanen blir omkring 50 centimeter lång och väger 1,7 kilo, och arten lever bara i östra Australien och på Tasmanien.

2. Myrpiggsvin

Myrpiggsvinet är näbbdjurets närmaste släkting. Tillsammans med näbbdjuret och de tre långnäbbade myrpiggsvinen på Nya Guinea är det kortnäbbade myrpiggsvinet ett av världens fem kloakdjur, de enda däggdjur som lägger ägg. Taggarna ser ut som igelkottens men har utvecklats helt separat. Honan lägger ett enda ägg per år direkt i en pung på magen, och efter ungefär tio dagar kläcks ungen, som på engelska kallas puggle. Den diar i omkring 200 dagar från två mjölkfläckar med 100–150 porer vardera.

Tungan sticker ut upp till 18 centimeter och åker in och ut ur nosen ungefär 100 gånger i minuten när djuret äter myror och termiter. Kroppstemperaturen ligger på 30–32 grader, lägre än hos de flesta däggdjur, och i dvala kan den sjunka till 5 grader. Det kortnäbbade myrpiggsvinet lever i hela Australien och på Nya Guinea. Ett djur i fångenskap blev 49 år gammalt.

3. Taggagam

Taggagamen blir högst 21 centimeter lång och är täckt av koniska taggar från nos till svansspets. I öknen i västra och centrala Australien finns nästan inget vatten att dricka, så ödlan löser det med huden. Mellan fjällen löper smala kanaler. När den står i fuktig sand eller blir träffad av dagg sugs vattnet in i kanalerna genom kapillärkraft och leds hela vägen fram till mungiporna.

Den äter nästan bara myror och kan ta flera tusen på en dag. Bakom huvudet sitter en taggig knöl som fungerar som ett falskt huvud. Hotas taggagamen sänker den det riktiga huvudet mellan frambenen, och en rovfågel som hugger träffar då knölen.

4. Kasuar

Innerklon på varje fot är upp till 12 centimeter lång och formad som en dolk. Den sydliga kasuaren är världens näst tyngsta fågel efter strutsen, och honorna är större än hanarna och kan väga över 70 kilo. Fågeln blir 1,5–1,8 meter hög, springer i 50 kilometer i timmen och kan hoppa nästan två meter rakt upp.

Det är hanen som ruvar äggen, i omkring 50 dagar, och han tar hand om ungarna ensam. Hjälmen på huvudet är 13–20 centimeter hög. Två dödsfall är dokumenterade: en tonåring i Queensland 1926 och en man i Florida 2019 som hade en kasuar hemma. År 2018 uppskattades beståndet i Australien till 1 500–2 500 fåglar. Ett utkast till åtgärdsprogram från 2023 räknade med omkring 5 000, alla i nordöstra Queensland. Federalt är arten klassad som starkt hotad. I Queensland räknas den norra populationen som sårbar och den södra som starkt hotad. Kasuaren sväljer frukter hela och sprider fröna med spillningen.

Läs mer om hur den står sig mot strutsen och emun i världens största fåglar.

5. Kragagam

Kragagamen blir omkring 90 centimeter lång, och det mesta är svans. Kragen runt halsen ligger platt mot kroppen tills ödlan blir hotad. Då fälls den ut till en skärm som kan vara 30 centimeter i diameter, samtidigt som ödlan gapar, väser och slår med svansen. Hjälper inte det reser den sig på bakbenen och springer därifrån. Kragagamen lever i norra Australien och södra Nya Guinea och satt på det australiska tvåcentsmyntet från 1966 tills myntet drogs in 1992.

6. Koala

Koalan sover omkring 20 timmar om dygnet, och det beror på maten. Eukalyptusblad innehåller lite energi och mycket gift, och koalan väljer bland ett trettiotal av de över 600 eukalyptusarterna. När ungen ska börja äta blad matar mamman den med pap, en lös avföring från blindtarmen som för över de bakterier ungen behöver för att bryta ned bladen.

Trots smeknamnet koalabjörn är den ett pungdjur och den enda levande arten i sin familj. Internationellt klassar IUCN den som sårbar. Sedan februari 2022 är den enligt den australiska federala lagen starkt hotad i Queensland, New South Wales och Australian Capital Territory. I Victoria och South Australia är den på sina håll så talrik att den kalar skogen. Skogsbränderna 2019–2020 drabbade enligt en beräkning gjord för WWF drygt 60 000 koalor. Mer om arten finns i vår artikel om koalan.

7. Röd jättekänguru

I full fart kommer den röda jättekängurun upp i omkring 60 kilometer i timmen och tar 8–9 meter per skutt. Den är världens största pungdjur. Hanarna väger 55–90 kilo, och det största uppmätta exemplaret var 2,1 meter högt och vägde 91 kilo. Honorna väger bara 18–40 kilo.

Dräktigheten varar i 33 dagar, och ungen som föds är blind, naken och bara några centimeter lång. Den kryper själv upp genom pälsen till pungen och suger sig fast vid en spene. Honan kan också vänta med nästa graviditet. Ett befruktat embryo ligger vilande i livmodern tills den förra ungen har lämnat pungen, något som kallas fördröjd implantation. Under 2023 sköts över en halv miljon röda kängurur i den reglerade jakten.

8. Nordlig hårnosvombat

I början av 1980-talet fanns omkring 35 nordliga hårnosvombater kvar i världen. Alla bodde i Epping Forest National Park i Queensland. Med stängsel mot dingo och boskap har stammen vuxit till över 400 djur 2024, och nya bestånd har satts ut i Richard Underwood Nature Refuge och Powrunna State Forest. Arten är fortfarande akut hotad.

Vombaten blir ungefär en meter lång och väger upp till 40 kilo. Ett nytt bo gräver den på ungefär ett dygn. Avföringen är kubformad, eftersom tjocktarmens sista del har partier med olika elasticitet som formar den till fyrkantiga klumpar, som vombaten sedan lägger på stenar och stockar för att märka revir.

9. Tasmansk djävul

En hane väger omkring 8 kilo och en hona 6, ungefär som en mindre hund. Ändå har den tasmanska djävulen det starkaste bettet i förhållande till kroppsstorleken av alla nu levande köttätande däggdjur, 553 newton, nog för att knäcka ben. Den skriker, morrar och slåss högljutt om kadaver, och det var de ljuden som gav den namnet.

Arten försvann från fastlandet för omkring 3 500 år sedan och fanns sedan bara kvar på Tasmanien. Där upptäcktes 1996 en smittsam cancer i ansiktet som sprids när djuren biter varandra. Sedan mitten av 1990-talet har stammen minskat med över 80 procent, och en uppskattning från 2008 landade på 10 000–15 000 vilda djur. År 2020 släpptes 26 djävlar ut i ett inhägnat reservat som drivs av Aussie Ark i Barrington Tops i New South Wales, de första på fastlandet på över 3 000 år.

10. Tiger quoll (Dasyurus maculatus)

Den här fläckiga jägaren saknar etablerat svenskt namn. På engelska heter den tiger quoll, och den är den största av pungmårdarna och världens näst största köttätande pungdjur efter den tasmanska djävulen. Hanarna i söder väger omkring 3,5 kilo. Bettet är det näst starkaste i förhållande till kroppen bland levande köttätande däggdjur. Den klättrar bra och tar possumer, fåglar och tamhöns, och i en studie på fastlandet bestod 76 procent av födan av vildkaniner. Omkring 14 000 vuxna djur finns kvar i östra Australien och på Tasmanien.

11. Jättevaran

För att se över buskarna ställer sig jättevaranen på bakbenen med svansen som stöd. På engelska heter den perentie, och den är Australiens största ödla och den fjärde största i världen efter komodovaranen, vattenvaranen och krokodilvaranen. Den blir upp till 2,5 meter lång och väger kring 20 kilo. Den kan springa på alla fyra eller bara på bakbenen och äter ödlor, små däggdjur och andra varaner. Bettet innehåller ett milt gift som får såret att svullna och blöda mer än vanligt.

12. Quokka

Quokkan är ett kattstort kängurudjur på 2,5–5 kilo som verkar le hela tiden. Leendet beror på hur käken är byggd, och turisterna på Rottnest Island köar för att ta selfies med den. Merparten, 8 000–12 000 djur, lever på Rottnest Island utanför Perth. Ön fick sitt namn 1696 när den holländske sjöfararen Willem de Vlamingh trodde att quokkorna var jätteråttor och kallade platsen för råttnästet. Arten är klassad som sårbar.

13. Vallaby

Vallaby är ett samlingsnamn för små och medelstora kängurudjur från flera olika släkten. De äter gräs och blad och rör sig som kängurur, bara i mindre skala. Människor har tagit med sig vallabyer till andra delar av världen. På Nya Zeeland lever förvildade bestånd som räknas som skadedjur, och på Isle of Man mellan England och Irland strövar vallabyer som rymt från en djurpark.

14. Skrattliest

Lätet, ett stigande hånskratt, har använts som djungelljud i Hollywoodfilmer sedan Tarzanfilmerna på 1930-talet. Skrattliesten, kookaburra på engelska, är världens största kungsfiskare och blir 41–47 centimeter lång. Den fiskar sällan. I stället sitter den still på en gren och dyker ned på ödlor, möss och ormar, och i trädgårdar tar den guldfiskar ur dammar. Ett par kan få hjälp av upp till fem vuxna ungar från tidigare kullar som försvarar reviret och matar småsyskonen.

15. Dingo

Dingon, Australiens vildhund, kom med människor från Sydostasien. De äldsta säkert daterade benen, från Maduragrottorna i Western Australia, är omkring 3 100–3 300 år gamla. Vilda dingor väger 14–16 kilo. De skäller nästan aldrig. Skall utgör bara omkring fem procent av lätena, resten är ylanden, morrningar och gnäll. Eftersom Tasmanien redan var en ö när dingon kom tog den sig aldrig dit. Några forskare har pekat på dingon som orsak till att pungvargen och den tasmanska djävulen dog ut på fastlandet, men senare studier har ifrågasatt det.

Farliga djur i Australien

Australien har också en lång rad djur som är farliga för människor, från taipaner till saltvattenskrokodiler. Dem har vi samlat i farliga djur i Australien. Fler udda arter från hela världen finns i konstiga djur, och Sydamerikas motsvarighet till den här listan hittar du i djur som bara finns i Sydamerika.

Djur i Oceanien: Nya Guinea och Nya Zeeland

Nya Guinea ligger på samma kontinentalplatta som Australien och har därför många släktingar till de australiska djuren (Wikipedia: Fauna of New Guinea). Där finns fyra arter av myrpiggsvin men inget näbbdjur, kuskusar, pungmårdar och trädkänguruer, som klättrar i träd med hjälp av starka framben och en lång svans. De flesta trädkänguruerna finns bara på Nya Guinea, men två arter lever också i Queensland. På ön lever också paradisfåglarna och giftfåglar som pitohuin (hooded pitohui på engelska), vars fjädrar innehåller nervgiftet batrakotoxin från insekterna den äter. Ön har också en egen vildhund, Nya Guinea-sånghunden, som är nära släkt med dingon.

Nya Zeeland är helt annorlunda. Innan människan kom för mindre än 900 år sedan fanns där nästan inga däggdjur utöver fladdermöss, sälar och valar (Wikipedia: Fauna of New Zealand). I stället tog fåglarna över, och många av dem slutade flyga, som kiwin, takahén och papegojan kakapo. Pungdjur som vallabyer och rävkusu har människor tagit dit från Australien.

Vanliga frågor om djur i Australien

Vilket kattstort pungdjur lever på Nya Guinea och i Australien?

Kuskusen. Kuskusar är trädlevande pungdjur med tjock ullig päls och öron som nästan döljs i pälsen. Fläckkuskusen väger 1,5–3,6 kilo och lever på Nya Guinea och på Kap Yorkhalvön längst upp i Queensland. Pungmårdarna är i samma storlek, och två av arterna lever på Nya Guinea.

Finns det lejon eller apor i Australien?

Nej. Australien har inga egna kattdjur och inga primater utöver människan. Wallacelinjen stoppade dem från att sprida sig söderut från Asien. Lejon och apor finns bara i djurparker. Förvildade tamkatter finns däremot över nästan hela kontinenten.

Vilka däggdjur i Australien lägger ägg?

Näbbdjuret och det kortnäbbade myrpiggsvinet. De är två av världens fem kloakdjur, de enda däggdjuren som lägger ägg. De tre övriga är myrpiggsvin som bara lever på Nya Guinea.

Hur många djur har dött ut i Australien?

Omkring 33 däggdjur, 24 fåglar, ett kräldjur och tre grodor räknas som utdöda under de senaste 11 700 åren, varav de flesta efter att européerna kom 1788. Det mest kända är pungvargen, den tasmanska tigern, vars sista kända exemplar dog i en djurpark i Hobart 1936.

Edvin Berggren

Edvin Berggren är en skribenterna på hemsidan. Edvin är stolt husse över de två Pomchi-hundarna Basse och Gurra. (Pomeranian-Chihuahuamix) Förutom hundar och djur är Edvin även passionerad av internetmarknadsföring. Det rimmar därför väldigt bra att Edvin har fått möjlighet att arbeta med både djur och internet här på lurvigt.se

Edvin är också en djurrättsaktivist och vegan som brinner för djurättsfrågan.