Dammsnäcka

Dammsnäcka

Dammsnäckor (familjen Lymnaeidae) är sötvattenssnäckor som andas luft med en lunga i stället för gälar. Den mest kända arten i Sverige är stor dammsnäcka (Lymnaea stagnalis), som även kallas större dammsnäcka och lever i växtrika sjöar, dammar och diken i stora delar av landet. Skalet är spetsigt, högervridet och kan bli upp till sex centimeter högt.

Omskriven och utbyggd 13 oktober 2026. Sidan var tidigare tom. Nu finns fakta om stor dammsnäcka, andra dammsnäckor i Sverige och deras roll som värddjur för parasiter.
Stor dammsnäcka i korthet
Vetenskapligt namnLymnaea stagnalis
FamiljDammsnäckor (Lymnaeidae)
Skalhöjd45–60 mm hos vuxna
Skalbredd20–30 mm
FärgLjusbrun till mörkbrun
AndningLungsnäcka, hämtar luft vid vattenytan
LivsmiljöVäxtrika sjöar, dammar och diken
FortplantningTvåkönad (hermafrodit)
HotkategoriLivskraftig (LC)

Hur ser en dammsnäcka ut?

Stor dammsnäcka har ett ljust till mörkbrunt skal med 4,5–6 vindlingar. Toppen är lång och spetsig och den sista vindlingen är kraftigt uppblåst, med en stor mynning. Vuxna snäckor blir 45–60 millimeter höga och 20–30 millimeter breda, vilket gör arten till en av de största snäckorna i svenskt sötvatten. Andra dammsnäckor, som de i släktet Radix, har kortare topp och ännu bredare mynning.

Hur andas dammsnäckor?

Dammsnäckor andas luft. De tillhör sötvattenslungsnäckorna och kryper upp till ytan för att fylla lungan genom en andningsöppning på sidan av kroppen. Ser du en dammsnäcka hänga under vattenytan i en damm är det ofta just det den gör.

Vad äter en dammsnäcka?

Dammsnäckan betar alger och vattenväxter. I akvarium tar den grönsaker och fiskfoder. Den håller nere algerna men kan också gå hårt åt mjuka akvarieväxter.

Hur förökar sig dammsnäckor?

Stor dammsnäcka är tvåkönad, vilket betyder att varje individ är både hane och hona. Två snäckor kan para sig med varandra, och äggen läggs i genomskinliga, geléartade äggsamlingar på vattenväxter. Forskare har noterat att snäckorna är mer benägna att para sig när de träffar en ny partner.

Kan dammsnäckor ge badklåda?

Ja, indirekt. Badklåda orsakas av larver till fågelparasiter, främst i släktet Trichobilharzia. Larverna utvecklas i sötvattenssnäckor, och arten Trichobilharzia regenti använder till exempel dammsnäckor i släktet Radix som mellanvärd. Parasitens slutvärdar är sjöfåglar som änder och gäss, men larverna som lämnar snäckan kan också tränga in i huden på badande människor. Enligt 1177 försvinner klådan oftast av sig själv inom en vecka, och den smittar inte mellan människor.

En annan art, amfibisk dammsnäcka (Galba truncatula), är värd för stora leverflundran (Fasciola hepatica), en parasit som ger leverskador hos får och nötkreatur.

Varför är dammsnäckan viktig för forskningen?

Stor dammsnäcka har ett enkelt nervsystem med omkring 20 000 nervceller, och det gör den till ett vanligt försöksdjur inom neurovetenskap. Forskare använder den för att studera inlärning, minne och åldrande. Den används också i forskning om parasiter och om hur djur utvecklas.

Dammsnäckan är en av flera arter i vår översikt om snäckor. Den största landsnäckan i Sverige är vinbergssnäckan, medan trädgårdsägare oftare får brottas med mördarsniglar.