Världens smartaste djur – Topp 5 lista

Vilket djur är smartast? Frågan är svårare än den låter, eftersom djur är smarta på olika sätt. Här går vi igenom tio djur som forskare har visat kan använda verktyg, minnas, planera eller känna igen sig själva, och vad beläggen faktiskt säger.

Vilket är världens smartaste djur?

Det finns inget vetenskapligt svar på vilket djur som är smartast, men om man bortser från människan hamnar schimpansen och de andra människoaporna oftast i topp. I en stor jämförelse av självkontroll hos 36 arter var det hjärnans absoluta storlek som bäst förutsade hur bra arterna klarade uppgifterna (MacLean m.fl. 2014).

Delfiner, elefanter, korpar och bläckfiskar klarar däremot uppgifter som aporna inte ställs inför i sin miljö. Listan nedan är därför ett redaktionellt urval av tio djur med väldokumenterade förmågor, inte en vetenskaplig rangordning.

Topp 10: världens smartaste djur

Plats 1–5 är de djur som fanns med i vår ursprungliga topp 5-lista, plats 6–10 är nya. Varje art finns bara med en gång, och vi har valt en representant per djurgrupp.

1. Schimpanser

Schimpanser är smarta på många olika sätt. De har visat sig ha en förmåga att använda verktyg för att lösa problem, till exempel att använda en pinne för att fiska termiter ur deras bo eller att använda stenar för att krossa nötter. Schimpanser har också en komplex social struktur och kommunikation, med en mängd olika ljud och gestikulationer som används för att uttrycka olika behov och känslor. Dessa djur kan också lära sig ett stort antal tecken ur teckenspråk (schimpansen Washoe rapporterades kunna över 350), även om forskare är oeniga om det kan kallas språk, och de har lärt sig siffrorna 1–9 och deras värden (Wikipedia). Schimpansen Ayumu mindes siffrornas placering på en skärm bättre än vuxna människor i samma test (Inoue & Matsuzawa 2007), och schimpanser var de första djur som klarade spegeltestet (Gallup 1970).

2. Gorillor

Gorillor är mycket intelligenta djur. Gorillans hjärna är stor i absoluta mått, men stora djur har i regel mindre hjärna i förhållande till kroppen än små djur, så påståendet att gorillan har en av de största hjärnorna i förhållande till kroppen går inte att belägga. Gorillor kan lösa problem och använda verktyg, även om verktygsbruk hos vilda gorillor är ovanligt och dokumenterades först 2005, när en hona använde en käpp för att mäta vattendjupet i ett träsk (Breuer m.fl. 2005). De har också en avancerad social struktur och kan lära sig och kommunicera med varandra på många olika sätt. Läs mer om gorillan.

3. Delfiner

Delfiner är kända för att vara mycket intelligenta djur, och de har visat en mängd olika förmågor som tyder på hög intelligens.

En av de mest imponerande egenskaperna hos delfiner är deras förmåga att använda ljud för att kommunicera och navigera i vattnet. De använder det som ibland kallas ”delfinspråk” för att utbyta information och hålla kontakt med varandra, även om forskarna inte har visat att det är ett språk med grammatik. Ljuden består av klickljud, visslingar och pulsljud, som delfinerna producerar i näspassagen under blåshålet, inte med munnen. Varje flasknosdelfin har en egen signaturvissling som fungerar ungefär som ett namn (Wikipedia).

Delfiner kan också lära sig att förstå och följa enkla kommandon från människor. Detta har visats i studier där delfiner har lärt sig att utföra olika uppgifter, såsom att hämta föremål eller att hoppa genom en ring, när de får belöningar som mat eller beröm.

En annan förmåga som delfiner har är deras utmärkta minne. De kan komma ihåg olika individer och deras beteenden under lång tid, och de kan också känna igen människor och andra delfiner som de har träffat tidigare. Flasknosdelfiner kände igen visslingar från bassängkamrater som de inte hade träffat på minst 20 år (Bruck 2013). Detta minne hjälper dem att navigera i sina sociala grupper och att undvika faror i sin miljö.

4. Elefanter

Elefanter använder verktyg för att lösa problem. Asiatiska elefanter har observerats bryta av och korta grenar för att vifta bort flugor (Hart m.fl. 2001), och i en djurpark i Washington flyttade elefanten Kandula en plastkub och ställde sig på den för att nå mat som hängde utom räckhåll (Foerder m.fl. 2011).

Elefanter har en utvecklad social struktur och kommunikationsförmåga. I vilda elefantflockar har man sett elefanter hjälpa varandra med olika uppgifter och använda olika ljud och signaler för att kommunicera med varandra.

Elefanter kan lära sig nya saker. I fångenskap har elefanter visat sig vara duktiga på att lära sig olika trick och uppgifter. De har också visat sig vara mycket lärvilliga och kan lära sig saker genom att iaktta och härma. Den asiatiska elefanten Happy i Bronx Zoo klarade spegeltestet genom att upprepade gånger röra vid ett märke i pannan som hon bara kunde se i spegeln (Plotnik m.fl. 2006).

Elefanter har ett mycket utvecklat minne. De har visat sig vara duktiga på att komma ihåg andra elefanter och människor de har träffat, och kan också komma ihåg platser och rutter de har använt tidigare.

5. Korpar

Korpar har en förmåga att komma ihåg olika platser och rutter. De har visat sig vara duktiga på att komma ihåg platser där de har hittat mat tidigare, och kan också minnas olika rutter de har använt för att ta sig till olika platser. Korpar gömmer mat och lär sig att göra det utom synhåll för andra korpar (Wikipedia). I försök vid Lunds universitet valde korpar ut rätt verktyg eller bytesföremål och sparade det för att använda upp till 17 timmar senare, en sorts planering som tidigare bara hade visats hos människoapor (Kabadayi & Osvath 2017). Läs mer om korpen.

6. Orangutanger

Orangutanger hör till de mest intelligenta primaterna. Vilda orangutanger på Sumatra använder olika pinnar för att peta ut insekter och plocka ut frön ur hårda frukter, och olika populationer har olika verktygstraditioner (Wikipedia). 2024 beskrev forskare hur hannen Rakus tuggade blad av klätterväxten Fibraurea tinctoria, som används i traditionell medicin, och lade saften och bladen på ett sår i ansiktet (Laumer m.fl. 2024). Läs mer om orangutangen.

7. Bläckfiskar

Bläckfiskar är de smartaste ryggradslösa djuren vi känner till. En åttaarmad bläckfisk har över 500 miljoner nervceller, ungefär lika många som en hund, och två tredjedelar av dem sitter i armarna (Wikipedia). I laboratorier lär de sig skilja på former och mönster och tar sig ut ur akvarier. Den ådriga bläckfisken bär med sig kokosnötsskal och använder dem som skydd, vilket räknas som verktygsbruk (Finn m.fl. 2009). Läs mer om bläckfisken.

8. Grå jako

Grå jako är en afrikansk papegoja som kan lära sig använda ord med mening, inte bara härma dem. Den mest kända är Alex, som forskaren Irene Pepperberg arbetade med i 30 år. Han kunde benämna 50 föremål, sju färger och fem former, ange antal upp till sex och förstod begrepp som större, mindre, samma och olika (Wikipedia).

9. Grisar

Grisar är mer intelligenta än många tror. I ett försök lärde sig grisar att använda en spegel för att hitta gömd mat som de bara kunde se i spegelbilden (Broom m.fl. 2009), och i ett annat lärde sig fyra grisar att styra en markör på en dataskärm med en joystick (Croney & Boysen 2021).

10. Hundar

Hundar är experter på att läsa av människor, och vissa hundar kan lära sig väldigt många ord. Border collien Chaser lärde sig under tre års träning namnen på 1 022 föremål och förstod skillnaden mellan ett föremåls namn och vad hon skulle göra med det (Pilley & Reid 2011). Läs mer om hundar.

Hur mäter forskare djurs intelligens?

Forskare mäter djurs intelligens med olika tester av förmågor som minne, problemlösning, verktygsbruk, självkontroll och självigenkänning, eftersom det inte finns något IQ-test som fungerar för alla arter. Det mest kända är spegeltestet, där djuret får ett märke på kroppen som det bara kan se i en spegel. Rör djuret vid märket tolkas det som att det känner igen sig själv. Schimpanser, delfiner, asiatiska elefanter och skator hör till dem som klarat testet, men inte ens alla schimpanser gör det (Wikipedia).

Tidigare jämförde man ofta hjärnans storlek i förhållande till kroppen, den så kallade encefaliseringskvoten. I dag anses antalet nervceller i framhjärnan vara ett bättre mått (Wikipedia), och i MacLeans studie med 567 djur från 36 arter förutsade hjärnans absoluta storlek resultaten bättre än hjärnans storlek i förhållande till kroppen (MacLean m.fl. 2014). Ett problem med alla tester är att de ofta är byggda för djur som ser och använder händer som vi, vilket kan missgynna arter som till exempel lever i vatten.

Vilka djur använder verktyg?

Många fler djur än man tidigare trott använder verktyg, bland annat alla människoapor, flera apor, delfiner, elefanter, kråkfåglar, papegojor och bläckfiskar (Wikipedia). Schimpansen var 1960 det första djur som sågs tillverka ett verktyg, när den gjorde om en kvist till en sticka för att fiska termiter (Wikipedia). Några exempel:

• Schimpanser fiskar termiter och myror med pinnar, knäcker nötter med stenar och använder blad som svamp för att dricka (Wikipedia).
• Orangutanger har hela verktygssatser av pinnar för insekter och frön (Wikipedia).
• Flasknosdelfiner i Shark Bay i Australien sätter svampar på nosen när de letar mat på havsbotten, ett beteende som går i arv från mor till unge (Krützen m.fl. 2005).
• Elefanter viftar bort flugor med grenar som de själva kortar till (Hart m.fl. 2001).
• Bläckfiskar bär kokosnötsskal som skydd (Finn m.fl. 2009).

Är delfiner smartare än apor?

Det går inte att säga att delfiner är smartare än apor eller tvärtom, eftersom de är smarta på olika sätt och sällan har testats med samma uppgifter. Både delfiner och människoapor har klarat spegeltestet (Reiss & Marino 2001, Gallup 1970).

Delfinerna har det längsta sociala minnet som visats hos något djur utom människan, minst 20 år (Bruck 2013), och ett avancerat ekolod. Delfiner har dessutom stor hjärna i förhållande till kroppen. Aporna har å sin sida händer och har därför betydligt större möjligheter att använda och tillverka verktyg, och schimpanser har lärt sig siffror och hundratals tecken. Hjärnans storlek i förhållande till kroppen säger inte allt: en stor valhjärna kan innehålla färre nervceller än en gorillahjärna (Wikipedia, Wikipedia: Cetacean intelligence).

Källor (lästa oktober 2026): Gallup 1970, Science 167: Chimpanzees: Self-Recognition, Inoue & Matsuzawa 2007, Current Biology 17: Working memory of numerals in chimpanzees, Breuer m.fl. 2005, PLoS Biology 3: First observation of tool use in wild gorillas, Bruck 2013, Proc. R. Soc. B 280: Decades-long social memory in bottlenose dolphins, Reiss & Marino 2001, PNAS 98: Mirror self-recognition in the bottlenose dolphin, Krützen m.fl. 2005, PNAS 102: Cultural transmission of tool use in bottlenose dolphins, Plotnik m.fl. 2006, PNAS 103: Self-recognition in an Asian elephant, Foerder m.fl. 2011, PLoS ONE 6: Insightful problem solving in an Asian elephant, Hart m.fl. 2001, Animal Behaviour 62: fly switching hos asiatiska elefanter, Kabadayi & Osvath 2017, Science 357: Ravens parallel great apes in flexible planning, Laumer m.fl. 2024, Scientific Reports 14: sårbehandling hos sumatraorangutang, Finn m.fl. 2009, Current Biology 19: Defensive tool use in a coconut-carrying octopus, Broom m.fl. 2009, Animal Behaviour 78: Pigs learn what a mirror image represents, Croney & Boysen 2021, Frontiers in Psychology 12: joystick-styrd videouppgift hos grisar, Pilley & Reid 2011, Behavioural Processes 86: Border collie comprehends object names, MacLean m.fl. 2014, PNAS 111: The evolution of self-control, Wikipedia: Chimpanzee, Wikipedia: Gorilla, Wikipedia: Common bottlenose dolphin, Wikipedia: Elephant cognition, Wikipedia: Common raven, Wikipedia: Orangutan, Wikipedia: Octopus, Wikipedia: Alex (parrot), Wikipedia: Pig intelligence, Wikipedia: Chaser (dog), Wikipedia: Mirror test, Wikipedia: Tool use by non-humans, Wikipedia: Encephalization quotient.