Även om andra djur än människan försöker påverka en framtida, kort- eller långvarig partner, genom att visa upp prålighet styrka och så vidare är det, så vitt känt, enbart människor som anordnar regelrätta skönhetstävlingar och naturligtvis har man sträckt sig utanför den mänskliga arten och även utsett världens vackraste djur. Låt oss här presentera några som kvalificerat sig till den tävlingen.
Mandarinfisk
Mandarinfisken är en fredlig fisk, förutom mot andra mandarinfiskar. Den blir cirka sju centimeter lång. Hanen skiljer sig från honan genom att den främre strålen på ryggfenan är längre. Färgen är ofta starkare och mer framträdande på hanen.
Hoplophrys
Vi vet, det är svårt att tro, men detta, som mest ser ut som en avancerad discolampa, är faktiskt ett djur, en krabba. Den lever i Indiska Oceanen och är svår att upptäcka, för den blir inte mer än 1,5 – 2 centimeter.
Läs mer om exotiska djur Bältdjur
Mandarinand
Ursprungligen härstammar mandarinanden från Östasien. Parker i flera länder skaffade sig dessa änder, med start i England. I Sverige kan någon gång förrymda mandarinänder ses i naturen. Det förekommer uppgifter om att mandarinänder lyckats häcka i Jämtland.
Pilgiftsgroda
Långt ifrån alla arter av pilgiftsgrodor är giftiga och ännu färre arter har använts för tillverkning av pilgift. Grodan återfinns i Centralamerika och Sydamerika och det finns cirka 170 olika arter. Storleken varierar från 1,5 – 6 centimeter.
Läs mer om världens giftigaste groda Gyllene kokoigiftgrodan
Piliocolobus kirkii
Är en apa som endast lever på delar av Zanzibar. De lever i flockar på upp till 50 individer och blir upp till 65 centimeter och har en kroppsvikt upp till straxt över 11 kilo.
Den här artikeln har kanske inte lärt oss så mycket om djurarter, men en sak kan vi slå fast. Människor gillar, i sin ursprungliga mening, färgstarka djur.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för “blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem “äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.