Halvgräs

Halvgräs  är en växtfamilj bland de enhjärtbladiga växterna. Dessa växter är rter  som till det yttre liknar gräs, med vilka de också är ganska nära besläktade. De har liksom gräsen oansenligt färgade blommor med mycket enkelt hylle eller inget alls. Blommorna har vanligen tre ståndare och sitter i ax. Blommornas färg kommer av att de pollineras genom spridning med vinden, de är inte utformade för att attrahera insekter. Halvgräsen skiljs från gräsen genom att strået skenbart är oledat (det består av en utvecklad och flera outvecklade mellanleder) samt inuti är svampigt (inte ihåligt), att bladens slidor i regel är helt slutna och att fröet inte är sammanväxt med fruktväggen.

Detta är en stor familj med flera tusen arter. De förekommer i nästan alla länder, men rikligast i de nordligare, där de utgör en betydande del av växtligheten. Av de växtfamiljer som finns i Skandinavien är denna, näst efter korgblommiga växter och gräs, den talrikaste, av vilka de flesta hör till släktet starr. De flesta halvgräs växer i kärr och på våta platser. Välbekanta är säv (Schoenoplectus lacustris), som kantar stränderna av insjöar. Örten kallas även ängsull.l en utmärkt genom de vita, långhåriga fruktaxen, och starrarterna, av vilka en del utgör det mesta av gräset på sanka ängar. Stråna och bladen är kiselrika, saftlösa och torra.

Flera arter, till exempel jordmandel (Cyperus esculentus) och vattenkastanj, har underjordiska stamdelar, som används som livsmedel. De underjordiska stamdelarna från andra arter har använts inom medicinen.