Järven tillhör släktet grävlingar. Järven leveri i skogar så långt ner som Värmland. Kroppslängd: 70–85 cm + svans 15-25 cm, en Vikt: 9–16 kilo (vuxna djur), Livslängd: 6–10 år i det vilda. Järv finns i hela den svenska fjällkedjan, och även i skogslandet i Värmland, Dalarna, Hälsingland och norrut. järven kommer upp i 45 km/h . Järven klättrar i träd, lär vara bra på att simma och de stora och platta tassarna som fungerar som snöskor. Det är perfekt för den som gärna har sin lya i en snödriva. järven är bra på att planera framåt och lägga upp matförråd – precis som ekorren.
I takt med att järven sprider sig söderut till skogslandskapet anpassar den sitt liv. Här är älgen den dominerande växtätaren, istället för ren. För järven betyder det måltider i form av vargens färdigätna älgkadaver. En studie i Norge visar att just älg är den viktigaste födan för skogslevande järvar. I skogsområden där det finns varg består 75 procent av järvens föda av älg. I skogsområden utan varg sjunker siffran till ungefär 40 procent, och då är det främst självdöda älgar och slaktrester som står på menyn.
De största konflikterna mellan järv och människa i Skandinavien finns idag i de områden i Norge där stora mängder får betar fritt.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.
