Kantnålen är en långsträckt, rörformad fisk som saknar fjäll, och i stället har kroppen klädd med grönbrungrå benplattor. Den har bröst- stjärt- och ryggfenor.
Den större kantnålen blir upp till 50 centimeter lång, honan blir längre än hanen. Nosen är ihoptryckt från sidorna, och ungefär lika hög som ögats diameter. Hanen har två hudveck på buken, som bildar en yngelpåse.
kantnålen finns nära kusten i Senegal,, Svarta Havet, Medelhavet, längs eeuropeiska kuster, vid Atlantkusten
lever i kustnära tång- och bandtångbälten ner till 50 meters djup. Liksom sjöhästarna använder den sin smala snabelliknande mun som en pipett, och suger i sig smådjur som fiskyngel och små kräftdjur.
Den leker under sommaren, varvid flera honor kan lägga sina ägg i hanens yngelpåse, som kan innehålla upp till 400 ägg. De 2,5 millimeter stora äggen kläcks efter omkring en månad. .
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.
