Späckhuggare är den största av jordens delfiner och därmed ingår den också bland däggdjuren. Hannen kan bli cirka 8, 5 meter och väga upp till över 6 ton. Honorna är mindre och uppges kunna väga upp till 5,5 ton. Kalvarna väger vid födseln cirka 180 kilo och har en längd straxt över två meter.
’
Var lever späckhuggare
Späckhuggare trivs bäst i i kustnära kalla vatten, Deras naturliga hemmiljö är ishaven, men de förekommer också på andra platser, till exempel kan de ibland synas i Medelhavet och har även vid ett flertal tillfällen setts i både Kattegatt och Skagerrak.
Vad äter en späckhuggare
Födan består av i huvudsak av fisk, men även av andra valar, säl, fågel och bläckfisk. De lever i populationer, vanligtvis 5 – 25 individer. Gruppen leds alltid av en hona. De olika grupperna av späckhuggare jagar i grupper och ofta utvecklar de olika jaktsystem beroende av sin favoritföda. Är det till exempel säl eller pingvin börjar de med att i ytan lokalisera bytet. Därefter dyker de ned och simmar in under isflaket där bytet finns, sedan finns det två olika metoder som används. Antingen spräcker de isflaket eller stjälper det. Syftet är i bägge fallen att bytet skall falla ner i vattnet.
Späckhuggare som föredrar fåglar kan ses simma fram mot klipporna för att sedan hoppa upp i luften och därefter med ett kraftigt skvalp åter komma ner i havet. Vatten kastas upp mot klipporna och får fåglarna att trilla ner i havet. När de fångar fisk ger de sig på stim och bildar en cirkel runt dem varefter de börjar simma och göra cirkeln snävare och snävare för att till sist anfalla. De populationer som lever utanför Sydamerikas kust har utvecklat en helt annan metod för att fånga sjölejon. De simmar med full fart mot strandlinjen tills de går på grund. Farten gör dock att de kommer så nära bytet att det kan fångas. En något farofylld jaktmetod kan tyckas. Risken finns ju att de inte tar sig tillbaka ut på djupare vatten.
Är kan du se en video med späckhuggarens jaktmetoder.
Namnet
Det påstås att arten först fick sitt namn av valfångare. De angrep valar som fångats och flöt längs med fångstfartygens sidor och åt av deras späck.
Farliga
Späckhuggare anses som mycket intelligenta och lättlärda. Därför har de också blivit populära i delfinarier. Det är dock inte så många delfinarier som är så stora att de kan härbärgera en fullvuxen späckhuggare. Sea World i Florida hade en späckhuggare döpt till Tilikum. Han var född runt 1981 och fångades nära Reykavik 1983. Han levde i stort sett hela sitt liv i fångenskap (han dog i januari 2017). Han var inblandad i tre människors död. Det senast 2010, då han dödade sin tränare.
Många anser att späckhuggare i fångenskap utvecklar psykiska skador och blir aggressiva. Man kan ju undra hur mycket det här i så fall beror på att späckhuggare är typiska flockdjur och inte ämnade för att leva ensamma eller i fångenskap.
Späckhuggarens engelska namn är killer whale vilket kan förleda till att tro de är farliga för människan. Det finns dock inga kända fall där späckhuggare i frihet ätit människor. Dock har det hänt att de anfallit om de känt sig hotade.
Här kan du se en film om hur späckhuggare utnyttjar människan.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.
