Totalt finns det runt 1 100 spyflugearter, varav cirka 50 återfinns i Sverige. Spyflugor kännetecknas av sin grön- eller blåskimrande metallglans samt av att de är större och kraftigare byggda än husflugan. De största är omkring 15 millimeter. Det finns dock parasitflugor och husflugor som är snarlika spyflugan.
Läs mer om insekter Husfluga
Fullt färdiga spyflugor har mundelar som är anpassade för att suga upp flytande föda, ofta vätskor, från ruttnande organiskt material. De kan utsöndra matsmältningsvätska (spy) över födan för att bättre kunna lösa upp den.
Vissa spyflugors honor kan lägga ägg i levande djurs päls, till exempel hos får eller igelkott, och när larverna kläckts orsakar de hudirritation med vävnadsdöd och i förlängningen värddjurets död.
Läs mer om insekter Blinningar
Då larverna utvecklas i kadaver och lik används de ofta för dödstidsbestämning inom rättsmedicin. Vissa spyflugelarver kan även användas inom läkarvetenskapen för att rengöra ett sår från död vävnad.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.
