Om man räknar in underarterna finns det något mer än 20 olika pingvinarter. De återfinns på södra halvklotet. De flesta i tempererade områden, några i riktigt kalla områden och en i tropiskt klimat.
Den största pingvinarten är kejsarpingvinen som kan bli upp till 140 centimeter och väga 35 – 40 kilo. Minst är dvärpingvinen som blir 40 centimeter och runt ett kilo. Det är bara de stora arterna av pingviner som klarar att leva i kalla klimat. De mindre arterna har sämre isoleringsförmåga mot kyla.
Utseende
Alla pingviner har en mörk ryggsida och en ljus undersida. Detta är ett slags kamouflage som finns hos många djurarter. Det är svårt att skilja på hannar och honor då fjäderdräkten är lika för båda. Liksom andra fåglar har de en kloak, det vill säga inga yttre könsorgan.
Läs mer om fåglar Pilgrimsfalk
Fjäderdräkten är tät och påminner mera om sälars päls än om fjädrar. Huden utsöndrar ett fett som tas upp av fjäderdräkten och skyddar mot kyla. Fjädrarna binder också luft vilket bidrar till minskad nerkylning av kroppen. Fötterna och vingarna saknar fjädrar. På land ställer sig pingviner i klungor. Detta är ytterligare ett sätt att hålla värmen. Med jämna mellanrum byter man plats så de som stått längst ut och utsatts mest för vind och kyla kommer längre in och kan dra nytta av de andras kroppsvärme.
Kan inte flyga
Vingarna kan endast röras i vertikalled vilket medför att pingviner inte kan flyga. I stället används vingarna som fenor i vattnet, medan ben och fötter används som roder. Simhastigheten är upp till 12 kilometer, men de kan komma upp i mer än den dubbla hastigheten. De mindre arterna dyker inte så väldigt djupt, medan kejsarpingvinen kan hålla andan i mer än 20 minuter och dyka ner till mer än 550 meter.
Läs mer om fåglar Sveriges största rovfågel
Födan består för samtliga arter i huvudsak av krill, små bläckfiskar och småfisk. En del arter äter även skal- och blötdjur. Vätska får de i sig genom att de kan dricka saltvatten. Vid ögonen har de en körtel som filtrerar bort saltet. Den koncentrerade saltlösningen lämnar kroppen genom näsborrarna.
Fortplantning
Årligen återvänder pingvinerna till den häckningsplats där de själva föddes för att para sig. Det kan vara flera tusen individer på samma plats. Då det föds färre hannar än honor är pingvier en av de få arter där honorna slåss om hannarna. När ägget (vanligtvis bara ett) kläckts ruvas det omväxlande av honan och den utvalda hanen. Vissa arter lägger ägget i en grop i marken, andra håller det på fötterna, gömda under späcket.
När ungen kläckts matas den med kvävmjölk (kvävan är en utvidgning av matstrupen, där bildas enågot som mest liknar en ostmassa som är mycket proteinrik. Ungarna är vid födseln ulliga och grå. De kan inte ge sig ut i vattnet förrän den fjäderdräkten ruggats och de fått samma fjäderskrud som de vuxna.
Kuriosa
Det är inte ovanligt pingviner stjäl andras ägg eller ungar för att ruva/föda upp dem.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.
