Rödräven är tillsammans med Fjällräven de två arter av räv som förekommer i Sverige. Rävar är ingen systematisk grupp utan omfattar likartade hunddjur som alla är förhållandevis kortbenta, har ett tillplattat ansikte, triangelformade upprättstående öron, en ganska spetsig nos och en yvig svans.
Rödräven, folkligt ofta enbart kallad räv, har en diet bestående av möss, kaniner, fiskar, grodor, bär och insekter. Individerna lever ensamma förutom under parningstiden. Rödräven blir könsmogen vid 10 månaders ålder. Honorna föder mellan 5 och 7 valpar i april-maj och diar dem under en månad i en håla i marken, en så kallad lya. Rödräven slår sig gärna ner i övergivna grävlingsgryt eller kaninhål.
Läs mer om räv Får man ha räv som husdjur
Valparna matas genom att föräldrarna kräks upp halvsmält mat. Efter fyra månader lämnar ungarna boet och även föräldraparet skiljs åt. I vilt tillstånd lever räven enbart två år, men i fångenskap har exemplar blivit upp till fjorton år.
Läs mer om räv Fjällräv
Den största faran för rödräven är sjukdomar och man räknar med att en tredjedel av alla rödrävar dör i smittosjukdomar där rävskabb är den vanligaste. Under 1990-talet såg det mörkt ut för rödräven, men nu anses beståndet ligga på en stabil och acceptabel nivå.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för “blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem “äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.
