Visste du att vi i Sverige har växter som är dödligt giftiga? Jo det är faktiskt sant. En av dem är odört och den är ganska lik Hundkäx, men blir betydligt högre, normalt cirka en meter, men kan bli upp till två meter. Om du är tveksam om ifall det är odört, tag ett blad och rulla det mellan fingrarna, lukta, har det uppstått en unken, kväljande lukt är det odört. Tvätta händerna efteråt för just bladen är en av de giftigaste delarna av växten.
Läs omVar växer odört
Den trivs på frisk till fuktig, närings- och kväverik mark och finns i Sverige upp till Mälaren samt utefter de sydligaste kusterna

Giftet
Giftet verkar genom att angripa det centrala nervsystemet, vilket medför en gradvis minskning av muskelstyrkan. Tillräckligt höga doser av giftet förlamar andningsmuskulaturen och den utsatte dör av kvävning. Medvetandet är under hela processen intakt. Det finns inget känt motgift.
Läs omKuriosa
Under antiken använde man i romarriket två olika gift för att utföra dödsstraff. För ”vanliga simpla ” förbrytare använde man gift från stormhatt eftersom man ville ge dem en kvalfull död. Till noblessen gav man i stället Kôneion, en giftbägare fylld med gift från odört och opium.

Kôneion användes också av de som själva ville ända sitt liv. En av de mer kända var filosofen Sokrates som dömdes till döden år 399 F.Kr. för ”gudlöshet” och för att ha ”fördärvat ungdomen”.

Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.





















