Vulkan

Vulkanutbrott kan indelas i två olika typer. Explosiva och rinnande. Under jordskorpan finns det magma, smälta bergarter. Magman samlas i stora magmakammare. Mängden kiseloxid i magmakammaren påverkar om magman blir lättflytande eller trögflytande. Ju mer kiseloxid desto mer trögflytande magma. På grund av magmans konsistens och gasmängd kommer trycket i kammaren att öka och ett explosivt vulkanutbrott kan uppstå.

När magman svalnar övergår den till att kallas lava som tillsammans med gasen slungas högt upp i luften där den bildar så kallade lavabomber som faller ner mot marken. Lavabomberna kan ha en storlek av allt från några millimeter till husstorlek. Om magman är lättflytande tar gasen sig lättare ut från kammaren varvid man får ett rinnande lavaflöde som utan lavabomber rinner nerför vulkanens sidor tills den svalnar på land eller i vatten.

Läs mera om natur Vindfenomen

Lavan och aska täcker allt som kommer i dess väg och kväver det. Dessutom kan det sätta hus, träd och mark i brand. Lavan är dock ganska trögflytande och de flesta hinner sätta sig i säkerhet. Det som dödar är i stället det gasmoln som släpps ut från vulkanen just innan utbrottet.

Läs mera om natur Osannolik natur

Det vulkanutbrott som orsakat flest dödsfall de senaste århundradena inträffade på vulkanen Tambora, Indonesien, 1815 då 97 000 personer omkom. Bidragande orsaker till det höga dödstalet var en kall sommar, och svält.