Har du en hund, en tik, alltså en honhund och funderar på när hon börjar löpa, det vill säga bli könsmogen eller funderar på att låta henne para sig hittar du svaren på dina flesta frågor här. En sak man skall göra innan man låter sin tik para sig för första gången är att veterinärbesiktiga henne för att se att hon inte bär på några ärftliga sjukdomar och att hon klarar av havandeskapet och sjölva födandet. Även den tilltänkta hannen skall undersökas beträffande ärftliga sjukdomar.
När blir en hund könsmogen
Det finns inget exakt svar på det. När den första löpningen börjar beror både på ras och individ, dessutom börjar små raser oftast att löpa tidigare än större. De flesta tikar börjar löpa någonstans mellan 5 och 12 månaders ålder och sedan fortsätter det livet ut med normalt två löpningar per år, men även det här kan variera mellan olika individer. En del tikar löper bara en gång per år medan andra löper upp till fyra gånger per år.
Hur ser man att tiken löper
Det kanske mest framträdande är att tiken börjar blöda från vulvan, men det förekommer även så kallade tysta löp eller torrlöp som innebär att tiken inte blöder. Andra tecken kan vara att hon börjar skälla mer och verkar irriterad och inte vill ha lika mycket mänskligt sällskap som tidigare.
Hur länge löper en tik
Även det här varierar från individ till individ, men oftast inträffar fertiliteten, det vill säga när tiken kan bli dräktig, en till tre veckor efter att löpningen startat.
Kanske man inte vill att tiken skall para sig och få valpar, det kan då vara bra att veta att det finns blöjor att köpa i djuraffären. Dessa skyddar dels från oönskad befruktning, hanhundar spårar på långt avstånd upp en löpande tik och bryr sig, liksom tiken, inte ett dugg om ifall de är av samma ras, men du kanske gör det. Blöjorna skyddar dessutom mot att tiken stänker blod inomhus. Det är egentligen dess huvudsakliga syfte.
Man skall vara medveten om att blöjan skall tas av då och då. Dels för att låta tiken kissa, dels för att ge henne möjlighet att tvätta sig. Blöjan skall även tvättas eller bytas ut med jämna mellanrum.
Lästips: Vilken hundras lever längst
Hur länge är en tik dräktig
Det vill säg hur lång tid tar det från att en fertil tik parat sig tills hon föder sina valpar? Två siffror brukar anges, antingen nio veckor eller 58 till 68 dygn. Om man vet exakt när tiken hade ägglossning och parades kan man förfina siffran till 63 till 64 dagar.
Det förekommer även skendräktighet, det vill säga att tiken tror att hon är dräktig, men inte är det. Vanligtvis inträffar det här ungefär sex till nio veckor efter höglöpet och håller i sig i ett par veckor. Orsaken är att hormonet progesteron minskar och det mjölkstimulerande hormonet prolaktin ökar i tikens kropp. Det sker oavsett om tiken är dräktig eller inte. Kort sagt framkallar prolaktinet både mentala och kroppsliga symtom hos tiken. Hon kan börja bete sig som om hon vore dräktig. Hon börjar bädda till sina ”valpar”, leksaker och adopterar kanske gosedjur som hon börjar vakta. En del tikar börjar även att producera mjölk i sina juver.
Lästips: Sällskapshundar
Därför misslyckas parningen
Det är viktigt att låta han- och hon-hund lära känna varandra före parningen. Hanhunden kan även, trots sin vilja att alltid para sig bli motvillig om han anser att det är för tidigt i honans fertilitet. Det kan också variera var hundarna känner sig trygga att para sig, ibland är det i tikens hem, ibland i hanens, men även helt andra platser förekommer. Man får helt enkelt pröva sig fram.
Är alltid renrasiga hundar att föredra
Det är svårt att ge ett rakt svar på den frågan. Om vi ser det från människans perspektiv är svaret ja om man vill sälja valparna vidare, men samtidigt har hundförenigarnas krav i många fall, lett till att en del raser sönderodlats. Om vi ser det hela från en evolisionär sida, är svaret alltså nej. Blandashundar anses ofta bli mer mer livskraftiga och mer intelligenta. Om vi däremot ser det ur ett mänskigt perspektiv är renrasiga hundar mer lättsålda och betingar ett högre pris.
Pär är en av skribenterna här på Lurvigt.se Pär visade tidigt intresse för djur och natur. Många trodde att han skulle bli veterinär. Själv ansåg han det dock uteslutet då han menade att han var allt för ”blödig” för det. Intresset för djur och natur fortsatte dock och 1976 utbildade han sig till sportdykare, vilket senare ledde till utbildning som A-dykare och B-dykare (certifierad som civil lätt och tungdykare). Detta ledde i sin tur till att hans intresse för djur och natur också innefattade marint liv. Under 1990-talet arrangerade han Sveriges mest avancerade civila kurser i överlevnadsteknik. Han byggde också en av Sveriges första fem ”äventyrsbanor” . Den skiljde sig från de övriga framförallt för att den krävde gruppsamarbete.