Gräsand

Gräsanden är troligtvis Sveriges vanligaste andfågel. Den är mycket vanlig och spridd på stora delar av norra halvklotet. Gräsanden är tillsammans med myskanden ursprunget till dagens tamanka.

Gräsanden mäter 55–60 cm och har ett vingspann på 81–95 cm. Den har en lång och kraftig näbb och kort stjärt. I alla dräkter har den en mörkblå teckning som variera med betraktningsvinkeln, omgiven av först ett svart och sedan ett brett vitt band. Benen är gula eller gulröda. Honan är vattrad i brunt på ovansidan, ljusbrunt på undersidan och har en orange näbb med mörkgrå ovansida av näbben, medan hanen har en enfärgat mattgul näbb.

Den vuxna hanen känns enklast igen på sin häckningsdräkt då den har skimrande mörkgrönt huvud och hals. När hanen ruggar har den en mer diskret färg som till stor del liknar honans, man kan dock skilja dem åt på näbbens färg. Ungarna är, oavsett kön, i fjäderdräkten snarlika de vuxna honorna.

Läs mer om fåglar Anka

Gräsanden delas normalt upp i två arter varav den ena enbart häckar på Grönland. I Sverige förekommer gräsanden allmänt utom i fjällvärlden.

Föda

Gräsanden är allätare. Födan varierar beroende på en rad olika faktorer, bland annat på vilket stadium i häckningscykeln den befinner sig i, födotillgång, och konkurrens om föda från både artfränder och andra arter. Merparten av födan består av snäckor, kräftdjur, skalbaggar, flugor, fjärilar sländor, maskar och andra ryggradslösa djur. Den äter även vegetabilier som olika frön och annat växtmaterial. Växter utgör speciellt under hösten och vintern en stor del av födan.

Läs mer om fåglar Fiskmås

Häckning

Bland gräsänder förekommer det både stann- och flyttfåglar. Stannfåglar bildar oftast livslånga par medan flyttfåglarna byter partner ofta.

Gräsanden kan häcka vid nästan alla typer av vatten. Oftast bildar de par redan under hösten medan själva häckningen sker under mars till juli. Boet skapas av honan och anläggs ofta en bit bort från stranden, gärna väl dolt. I stadsmiljö händer det att boet placeras på platta tak. Markboet är till en början i stort sett en tom grop, Först när ruvningen kommit igång förses äggen med en riklig krans av honans dun. Honan lägger i genomsnitt 9 – 13 ägg, men både färre och flera förekommer. Äggen är helt vita. Äggen ruvas i tre till fyra veckor. När ruvningen påbörjas lämnar hanen honan och beger sig bort för att slå följe med andra hanar för att rugga sina vingpennor.

Straxt efter kläckningen följer ungarna med honan till vattnet. Ungarna är flygfärdiga efter cirka två månader. När ungarna lämnat honan påbörjar hon sin ruggning av vingpennorna. För både hanar och honor gäller att de under ruggningsperioden är oförmögna att flyga. Efter ruggningsperioden återförenas hanar oc h honor i stora flockar där de lever ett väldigt socialt liv. Gräsänder kan bli gamla, bevisligen upp till 26 år.

Jakt

räsänder jagas mest med så kallad sträckjakt, vilket innebär att skjuts när de flyger mellan olika vattendrag. En annan form av jakt är så kallad uppflogsjakt där man smyger sig på änderna och stöter upp dem. Vid all andjakt behövs apporterande fågelhund för att hämta bytet.